I förra veckan gick den algeriska boxaren Imane Khelif sin första OS-match. Men redan efter 46 sekunder avbröt den italienska motståndaren Angela Carini matchen med motiveringen att hon inte vill ”möta en man”.
Detta är inte första gången som Imane Khelifs könsidentitet är på tapeten. Inför förra årets VM diskvalificerades både hon och taiwanesiskan Lin Yu-Ting, eftersom det internationella boxningsförbundet inte godkände deras könstester.
Enligt uppgifter till media ska Imane Khelif bland annat ha en X- och en Y-kromosom. Det vill säga det vi normalt associerar med en man. Men att definiera någons kön enbart utifrån vilka könskromosomer en person har, det går inte. Det säger Anna Nordenström, professor i barnendokrinologi vid Karolinska institutet, till DN.
– Jag känner inte till fallet med den här boxaren, men man kan absolut vara kvinna och ändå ha en X- och en Y-kromosom, säger hon.
Anna Nordenström är också överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset där hon ingår i ett av de fyra DSD-team som finns i Sverige. DSD står för disorder of sex-development. Varje år föds runt 25 barn i Sverige med en DSD-diagnos, där könstillhörigheten måste utredas.
– Kromosomerna är viktiga, men det är absolut inte hela svaret. Därutöver handlar det exempelvis om hur könskörtlarna är utvecklade, vilka hormoner kroppen producerar och om kroppen reagerar på testosteron eller inte. Det är alltså betydligt mer komplicerat än bara X och Y, säger hon.
I skolan fick vi lära oss att det är könskromosomerna i arvsmassan som definierar manligt och kvinnligt. Två X-kromosomer och det blir en flicka, medan en X- och en Y-kromosom resulterar i en pojke. Men riktigt så enkelt är det alltså inte.
En orsak till det är att pojkar och flickor är mycket lika varandra till en början. Fram till den sjätte graviditetsveckan kan det mänskliga embryot i princip utvecklas både till man eller kvinna. I bägge fallen utvecklas könsorganen från samma strukturer och förstadier till testiklar respektive äggstockar och livmoder finns hos alla foster.
En viktig faktor för om det blir en pojke eller en flicka är den så kallade SRY-genen, som sitter på Y-kromosomen. Genens namn är en förkortning av engelskans sex-determining region Y. Det vill säga den region på Y-kromosomen som bestämmer könet. Om just denna lilla bit av arvsmassan aktiveras, går utvecklingen åt det manliga hållet.
Det innebär att om det mänskliga embryot bär på en Y-kromosom, men SRY-genen inte fungerar som den ska, kan det bli en flicka – trots att det blivande barnet bär på den manliga Y-kromosomen. Gener kan också byta plats från en kromosom till en annan, ett fenomen som kallas för translokation. Det händer också att SRY-genen hoppar över till en X-kromosom. Resultatet blir en pojke med två X-kromosomer. Dessa män ser helt normala ut. Om det över huvud taget upptäcks är det oftast när de försöker skaffa barn, eftersom de har en nedsatt fertilitet.
Men antalet gener som är involverade i könsutvecklingen är många och det är inte bara SRY-genen som avgör. En förhållandevis vanlig orsak till oklar könstillhörighet är att androgenreceptorn inte fungerar som den ska. Det vill säga den molekyl som ska skicka signalerna från det manliga könshormonet testosteron vidare in i cellerna. Om receptorn inte fungerar alls utvecklas barnet till en flicka, men utan inre könsorgan.
– Testosteron driver utvecklingen i manlig riktning, men om receptorn inte fungerar blir det ingen effekt av hormonet. De blir flickor och går igenom puberteten tack vare det östrogen som bildas av det testosteron som finns, men de saknar livmoder, säger Anna Nordenström.
Läs mer:
Khelif till OS-final – och debatten rasar vidare
Johan Esk: Välkommen att söka idrottsvärldens värsta mardrömsjobb
