Jens Rydström är professor i genusvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskningsintressen spänner över en rad olika områden och rör både historiska och samtida perspektiv på kön. Idén att skriva om jultomtens roll fick han när han började reflektera över arbetsfördelningen mellan könen under julen.
Han vill dock poängtera att han inte ser något fel med tomten som figur, utan snarare vad han står för: traditionella mansideal där jultomten är den starke patriarken.
– Jultomten symboliserar ideal om den starke mannen. En manlighet som är den självklara auktoriteten, familjens överhuvud och fadersfigur. Det kan anses vara gammalmodigt.
Jultomten, som vi känner honom i dag, är en ganska ny företeelse som uppstod under 1900-talet. Den har sitt ursprung i den anglosaxiska världen, mycket tack vare att Coca-Cola började använda jultomten i sin marknadsföring från 1930-talet. I dag är jultomten en symbol för hur könsnormerna kan se ut under julen, enligt Jens Rydström.
– På gruppnivå kan vi se att kvinnorna tar det största ansvaret, medan papporna ordnar med granen, är jultomte som delar ut julklappar till barnen och får all kredd.
Även i England pågår diskussioner om jultomtens roll, rapporterar The Telegraph. I Brighton har det lokala museet publicerat ett blogginlägg där man vill att jultomten reformeras för att bli mer inkluderande mot det nya mångkulturella samhället. De skriver också att en julmor hade bekämpat patriarkatet.
Genusvetaren Jens Rydström säger att många svenska föräldrar är bra på att problematisera och är medvetna om sina könsnormer, men inte när det kommer till julfirandet.
– Jag tror att det finns ett stort behov för många människor att ha traditioner kvar under julen. Att det ska vara som det alltid har varit. Samtidigt kan det bli en påfrestning att behöva leva upp till de här idealen. Kanske finns det plats för en tomtemor i julfirandet.
