På tisdagen meddelade Riksbanken att den sänker sin styrränta från 3,75 procent till 3,50 procent. Det var väntat. Mer oväntat var att bankens ledning, direktionen, nu flaggar för att det blir en något snabbare takt i räntesänkningarna än vad den spådde i juni.
Styrräntan påverkar framför allt bankernas rörliga bolåneräntor (de är i själva verket bundna i tre månader). Och här är bankekonomerna eniga – dessa räntor kommer att sänkas i samma takt som Riksbankens.
– Den rörliga bolåneräntan kommer hamna strax under 3,5 procent om ett år, spår Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom.
Det handlar då om den genomsnittliga räntan som kunderna betalar, alltså inräknat rabatter. Förutsättningen är att Riksbanken tar ner styrräntan till 2,25 procent fram till sommaren 2025.
Hur har ni kommit fram till en bolåneränta på strax under 3,5 procent.
– Vi har tittat på den historiska differensen mellan snitträntan som hushållen får och styrräntan, säger Nyman.
Det ska påpekas att även det historiska genomsnittet är just ett genomsnitt – i själva verket har räntenivåer och bankernas marginaler svängt kraftigt under senare år.
Men Nymans resonemang går igen hos andra, som Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
– Konkurrensen på bolånemarknaden är hård i dag och det gör att jag tror att bankerna kommer att sänka i takt med att Riksbanken sänker, säger hon.
Nordea har i sin prognos att Riksbanken sänker vid varje återstående möte i år och en gång i början av nästa år. Det skulle ge en styrränta på 2,5 procent.
– Det är vad vi har i vår prognos just nu, men det lutar åt att Riksbanken kanske går ännu lägre, kanske ner till 2 procent.
Winsth tycker dock att det vore bra om Riksbanken stannar på 2,5 procent.
– Vi ska inte ner till de låga nivåer som vi har haft. Hushållen är väldigt räntekänsliga och går Riksbanken ner till 2,5 procent så kommer det att märkas påtagligt i plånboken och det tror jag räcker. Vi är inne i en lågkonjunktur, inte en ekonomisk kris.
Snitträntan på den rörliga räntan hos Nordea är 4,63 procent i dag. Om skillnaden mellan styrräntan och genomsnittsräntan förblir oförändrad, och det tror Annika Winsth, kommer den rörliga bolåneräntan ligga på runt 3,6 procent om ett år. Och går Riksbanken ner till 2 procent, blir bolåneräntan runt 3,1 procent.
Swedbanks chefsekonom, Mattias Persson pekar på att bostadsmarknaden har stabiliserats efter räntechockerna, men det är fortfarande ett högt utbud och han räknar därför med en svag utveckling. Samtidigt är konkurrensen om bolånekunderna hård.
Det gör att även han tror att den rörliga räntan kommer att följa Riksbankens räntesänkningar i spåren och att styrräntan kommer ner mot 2 procent
– Så jag tror att vi kommer att ha en genomsnittlig rörlig bolåneränta på strax över 3 procent om ett år, säger han.
Med tanke på att snitträntan på ett rörligt bolån i dag ligger runt 4,5-4,6 procent hos storbankerna kan kunderna se fram mot en rejäl nedgång i sina ränteutgifter. Skulle räntan gå ner med 1,5 procentenheter betyder det 15 000 kronor mindre per år i utgifter för ett lån på en miljon, innan ränteavdraget.
Läs mer: Flera banker sänka boräntan
Läs mer: Så tjänar bankerna på dina bolån när räntan sänks
