Medan människor i Mellanöstern tar skydd för sina liv och resten av världen rustar inför en energiprischock framstår Ryssland som vinnare på kriget i Iran. Sedan kriget i Mellanöstern inleddes har oljepriset stigit kraftigt, vilket ger den ryska statskassan 150 miljoner extra dollar om dagen. Dessutom har USA infört en tillfällig lättnad i oljesanktionerna mot Ryssland. Lägg till det bristen på konstgödsel som kommer att bli värre ju längre kriget pågår. Också här finns fördelar för Ryssland att hämta.
En stor del av världens gödselmedel transporteras nämligen i fredstider genom det trånga Hormuzsundet, med Iran i norr och Förenade arabemiraten och Oman i söder.
Genom att störa trafiken i sundet och hota att sätta eld på fartyg som passerar det har Iran ett effektivt vapen mot sina fiender. Följden är att transporterna genom sundet har minskat drastiskt. Det slår mot bönder i hela världen, eftersom runt 30 procent av världens konstgödsel exporteras genom farleden. Utan gödsel riskerar skördarna att bli sämre och i förlängningen blir priserna på livsmedel högre i butik.
Här öppnar sig möjligheter för Ryssland, som är en stor producent av gödningsämnen. Den ryska exporten är inte beroende av Hormuzsundet. Och Kreml står redo att utnyttja den brist som uppstått, även om man inte helt kan kompensera bortfallet från Mellanöstern.
”Ryssland är väl positionerat för den förväntade och kommande eran av extrem brist”, skriver Kirill Dmitriev, Putins utsända för ekonomiskt samarbete, på X.
Ryssland gynnas på flera sätt. Den kraftiga prisuppgången på gödselmedel sedan kriget inleddes, över 40 procent, ger ett välkommet bidrag till krigskassan i tider när landet är utsatt för sanktioner. Men landet hoppas också att efterfrågan på konstgödsel ska bryta den politiska isolering som man befunnit sig i sedan inledningen av anfallskriget mot Ukraina.
Kirill Dmitriev ser framför sig att störningar i leveranskedjorna kommer att få fler, både partners och motståndare, att förstå hur viktigt Ryssland är för världen.
I EU har ryssvänliga Ungern propagerat för Kremls sak och vädjat om lättnader i restriktionerna på import av konstgödsel från Ryssland. Den ungerske jordbruksministern István Nagy varnar i ett brev till EU-kommissionen för att begränsad möjlighet att importera till lägre priser kan leda till sämre skördar och högre matpriser.
Ryssland ser också möjligheter att knyta till sig andra marknader. Världens fattiga länder är exempelvis starkt beroende av gödselmedel från länderna kring Persiska viken.
I förhandlingar om pris på gödning kan Ryssland sätta press på länder att stå på dess sida i politiska sammanhang, som i FN. ”En byråkrat i Asien eller Afrika, som behöver konstgödsel innan monsunregnperioden, kommer inte att diskutera kriget i Ukraina”, konstaterar forskaren Alexandra Prokopenko vid tankesmedjan Carnegie Russia-Eurasia Center, i en analys. Hon tror att Ryssland kan använda ökad ekonomisk makt till politiskt inflytande på samma sätt som Ryssland fick länder i Afrika och Mellanöstern på sin sida 2022–2023 när Svarta havet var stängt och de desperat behövde leveranser där ifrån.
Läs mer:
När Hormuzsundet stänger skälver hela världen
Hormuzkonflikten slår mot svenska skördar – och plånboken




