När Putin på måndagen kallade till möte om utvecklingen i gränsregionerna stod ministrar och höga befattningshavare inom militären och säkerhetstjänsten på deltagarlistan. En mindre självklar gäst var Aleksej Djumin.
51-åringen var uppsatt som en rådgivare till presidenten, men uppges nu få spela en betydligt mer central roll i hanteringen av Ukrainas gränsräder.
Dagen efter mötet bekräftade Dumaledamoten Nikolai Ivanov i rysk tv att Putin personligen träffat Djumin för att ge honom i uppdrag att samordna den så kallade antiterroroperationen som ska sätta stopp på Ukrainas markoffensiv.
Kreml har inte bekräftat utnämningen, men uppgifterna bekräftas för internationella medier av ryska källor. Inledningsvis rapporterade också ryska militärbloggare att Djumin fått uppdraget. Flera har dock senare tagit tillbaka uppgifterna.
Djumins nära band till presidenten är välkända och går tillbaka till guvernörens tid som Putins livvakt i början av 2000-talet. I en intervju i den ryska tidningen Kommersant har Djumin tidigare berättat om hur han vid ett tillfälle skyddade Putin från en björn, som närmade sig ett av presidentens residens när denne låg och sov.
– Jag öppnade dörren och tömde hela pistolens magasin under benen på honom. Jag tyckte synd om björnen, sade Djumin enligt The Telegraph.
Djumin är också känd för att vara en i kretsen som spelar ishockey med presidenten, ofta som målvakt för motståndarlaget.
Efter att ha klättrat till biträdande chef för vaktstyrkan hoppade Djumin mellan en rad positioner i den ryska maktapparaten, däribland inom den militära underrättelsetjänsten och försvarsdepartementet. Han ses som en av arkitekterna bakom annekteringen av Krim 2014 och är sedan tidigare sanktionsbelagd av USA, Storbritannien och EU.
2016 utsågs han till guvernör i Tularegionen och så sent som i maj tv-sändes ett möte mellan Putin och Djumin där presidenten hyllade honom för vad som beskrevs som en imponerande tillväxt i regionen, enligt Reuters.
Bara veckor senare återvände dock Djumin till politiken i Moskva, när Putin gjorde honom till ordförande för det ryska statsrådet, ett rådgivande organ under presidenten. Av vissa bedömare tolkades utnämningen som ett sätt att förbereda Djumin för högre ämbeten i framtiden.
Dagarna efter Ukraina inledde sin markoffensiv rapporterades chefen för säkerhetstjänsten FSB, Aleksandr Bortnikov, få i uppgift att stoppa framryckningarna. Att Djumin en vecka senare uppges ha fått uppdraget kommer därför som en överraskning. Samtidigt skulle utnämningen följa ett mönster i Ryssland, där det mest meriterande ofta är lojaliteten till president Putin.
Att låta Djumin hantera striderna i gränsregionerna ses av ryska militärbloggare som en bekräftelse på att Putins läger nu tar kontroll över situationen, efter att säkerhetstjänsten och försvarsmakten misslyckats.
– Det kan indikera att Putin inte litar på de andra organisationernas förmåga, säger militäranalytikern Jörgen Elfving.
Ryssland står nu inför flera utmaningar, konstaterar han. Det handlar dels om att samordna det stora antalet myndigheter som är inblandade i operationen, dels att hantera den spretiga uppsättningen av förband som finns i området.
– Det rör sig inte om någon homogen förbandsmassa. Tvärtom, det är bataljoner av olika slag som inte är uppfyllda till 100 procent. Att få ordning på det är definitivt en huvudvärk.
