När Försvarsberedningens slutrapport presenteras under fredagen sker det ett år tidigare än det var tänkt. För Sveriges arméchef Jonny Lindfors är det välkommet.
– Ur mitt perspektiv är det bara positivt. Om du tänker på vad som har hänt i världen sedan försvarsbeslutet 2020 fattades så lever vi i en helt ny kontext och ett annat säkerhetsläge. Därför är det på sin plats med ett nytt försvarsbeslut.
I rollen som arméchef har Jonny Lindfors haft ”väldigt liten insyn” i försvarsberedningens arbete med rapporten. Däremot har han framfört vad han helst skulle vilja att politiken fattar för beslut.
Som minst vill han kunna genomföra de olika delarna i det förra försvarsbeslutet från 2020 med bland annat fyra brigader och en stridsgrupp på Gotland.
– Vi vill dessutom öka förmågan till luftförsvar i brigaderna som en tydlig lärdom från Ukraina, för att kunna skydda oss mot flyganfall eller inkommande missiler.
Hur ser kapaciteten ut i dag?
– I dag är den begränsad i räckvidd och volym. Det är relativt gamla system som behöver uppdateras både avseende sensor och räckvidd och hur många mål man kan möta samtidigt.
Kompetensmässigt då?
– Kompetensmässigt så känner jag att vi ligger hyfsat väl till. Vi är väldigt duktiga men väldigt små. Tack och lov så bevarade vi förmågebredden i Försvarsmakten på bekostnad av volym. Men vi la ju aldrig ner luftvärnet i Sverige så som så många andra nationer gjorde.
I Ukraina har raketartillerisystemet Himars varit effektivt under Rysslands fullskaliga invasionskrig. Långskjutande raketartilleri står högt upp även på den svenska arméchefens önskelista.
– Vi behöver förmågan till lång räckvidd och bekämpning, därför att striden i dag förs även på djupet. Annars har man väldigt dåliga duellvärden om man själv inte kan skjuta på samma avstånd som motståndare kan.
Lindfors vill också se ett bättre territorialförsvar.
– Det saknas ett territorialförsvar som vi hade en gång i tiden men avvecklade. Nu flyttar vi fältarméförband österut med en bataljon i Baltikum och försvarsplaneringsmässigt så tänker vi nog oss att försvaret av Sverige börjar i östra Finland. Då uppstår det ett tomrum i strategiskt viktiga områden i Sverige som hemvärnet inte kan fylla.
Historiskt har riksdagen beslutat om den övergripande inriktningen av totalförsvaret vart femte år. Framöver anser Jonny Lindfors att det bör ske oftare.
– Om omvärldsutvecklingen fortsätter i den här rasande hastigheten, då kanske det inte ska vara fem år mellan varje försvarsbeslut, säger han.
Läs mer:
Så rustar Norden för att möta det ryska hotet
Försvarsmakten vill satsa på Inlandsbanan – lärdom från Ukrainakriget
Nya ”spionfartyget” ska lyssna på Ryssland
Natofartyg kan sättas in för att skydda undervattenskablar
Här är hetaste kandidaterna till att bli ny ÖB
