I början av mars uttryckte Merz sin förhoppning om att ha en regering på plats till påsk, inte minst med tanke på behovet av att snabbt få igenom nya militärsatsningar. Tidsbristen blev ännu mer påtaglig efter att USA:s president Donald Trumps infört tullpolitik som startat ett globalt handelskrig som slagit extremt hårt mot Tysklands viktiga bilindustri.
Med kriget i Ukraina och risk för lågkonjunktur i bakgrunden tog förhandlingarna med SPD 45 dagar – en ovanligt kort process i ett politiskt splittrat Tyskland där regeringsbildningar ofta drar ut på tiden i flera månader.
Merz har kallat Trump en opålitlig allierad och har utlovat ökade försvarsutgifter för att stärka Europas skydd mot Ryssland. Han vill även ge stöd till tyska företag som pressas av höga kostnader och vikande efterfrågan. CDU har också signalerat en skärpt migrationspolitik – ett tydligt skifte från den mer liberala linjen under Angela Merkel, som ledde partiet och landet under flyktingkrisen 2015.
För att formellt ro regeringsförhandlingarna i hamn måste SPD:s medlemmar godkänna förslaget. En tumme upp från dem skulle innebära att förbundskanslerposten återgår till det konservativa CDU efter tre år med SPD:s Olaf Scholz vid rodret. Hans tid vid makten präglades av de ekonomiska och politiska följderna av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.
