Det som förändrats de senaste tre åren är inte främst att de mest pressade familjerna rasat ännu djupare. Det är att andra fått det bättre. Bland ensamstående föräldrar med låga inkomster uppger nästan 80 procent att de varit oroliga för sin ekonomi det senaste halvåret. I kontrollgruppen är andelen 24 procent. Gapet har vuxit till 55 procentenheter.
Rapporten bygger på drygt 1 300 intervjuer med föräldrar till barn under 18 år. Huvudgruppen består av ensamstående med inkomster under 30 000 kronor i månaden före skatt och sammanboende hushåll med inkomster under 43 000 kronor. Resultaten jämförs med en kontrollgrupp av barnfamiljer oavsett inkomst. Det handlar alltså om en enkät om självupplevda svårigheter, inte om officiell fattigdomsstatistik.
Drygt hälften av de ensamstående låginkomstföräldrarna uppger att de är oroliga för familjens försörjning de kommande sex månaderna.
Organisationerna Rädda Barnen, Hyresgästföreningen, Röda korset och Majblomman räknar med att cirka 276 000 barn lever i hushåll med mycket ansträngd ekonomi.
Maten är ett av de tydligaste områdena. Hälften av de ensamstående med låga inkomster uppger att de haft svårt att köpa näringsrik mat. Ett av de mest tydliga svaren är att fyra av tio ensamstående säger att de själva inte kunnat äta sig mätta. De anonyma fritextsvaren i rapporten från föräldrar visar vad siffrorna betyder i vardagen.
”Att de inte får äta näringsrik mat eller inte har samma möjligheter som kompisar till aktiviteter”, skriver en förälder.
Det är ofta sådant som utifrån kan se smått ut som ryker först. Bland ensamstående med låga inkomster uppger en majoritet att de har haft svårt att betala fritidsaktiviteter. 40 procent har haft svårt att ha råd med kollektivtrafik. Den nya frågan om familjeaktiviteter visar dessutom att 80 procent haft svårt att ha råd med sådant som simhall, museum, kafé eller bio.
”Att inte ha råd med hans sportaktiviteter. Ha råd att köra honom till och från matcher. Alltid jobbigt att man måste fråga andra föräldrar.”
Boendet fortsätter samtidigt att pressa hushållen. Fyra procent uppger att de riskerat att bli uppsagda eller vräkta.
Skuldsättningen biter sig också fast. Nära hälften av ensamstående med låga inkomster uppger att de behövt låna pengar av närstående, vänner eller bank för att kunna betala grundläggande utgifter. Närmare en tredjedel säger att de blivit betalningsskyldiga efter att ha missat en räkning. 15 procent uppger att de använt blancolån eller dyra krediter för att få ihop ekonomin.
Marginalerna är samtidigt nästan obefintliga. På frågan om vad 1 000 kronor mer i månaden skulle betyda svarar en förälder:
”Mindre oro och bättre mat.”
Rapportens slutsats är att Sverige nu rymmer två ekonomiska verkligheter för barnfamiljer. I den ena finns hushåll som fått större marginaler i takt med att ekonomin ljusnat. I den andra finns familjer som står kvar där de stod under inflationskrisen, med samma höga oro och samma små marginaler.
Läs mer:
Så blir din privatekonomi 2026
DN Debatt: ”Ni undrar varför vi inte skaffar barn? Här är ett skäl”
DN Debatt. ”Ge ett riktat stöd till ensamstående mammor och pappor”
