Sex av tio hushåll med lägre inkomster oroar sig för att inte klara försörjningen av sina barn. Det visar en ny undersökning från Verian, gjord på uppdrag av de stora civila samhällsorganisationerna Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda korset.
En fråga som handlar om föräldrar som inte kunnat äta sig mätta för att barnen ska få mat sticker särskilt ut i året undersökning. Förra året svarade cirka var femte förälder med lägre inkomst att de inte ätit sig mätt på grund av ekonomiska skäl. I år svarade nästan var tredje förälder, 29 procent, att de någon gång under senaste halvåret inte ätit sig mätt. Motsvarande siffra i kontrollgruppen, där inkomstnivåerna är blandade, är en procent.
Undersökningen ger en tydlig bild: för barnfamiljer med låga inkomster har läget förvärrats. Det som kallas barnfattigdom biter sig fast och rapporten visar på ökade klyftor. Hyror, matpriser och andra nödvändiga utgifter fortsätter att pressa marginalerna. Enligt rapporten uppger hälften av de ensamstående föräldrarna att de har haft svårt att köpa näringsrik mat. Bland sammanboende med låg inkomst är det tre av tio.
– Hyrorna tar en allt större del av inkomsten. Lönerna hänger inte med hyresökningarna. Vi möter familjer som redan är trångbodda och nu måste leta ny bostad. Samtidigt tvingas fler ta osäkra lån för att klara vanliga utgifter. Den här utvecklingen kan vi inte låta pågå, säger Marie Linder, förbundsordförande i Hyresgästföreningen.
Den ekonomiska stressen sätter spår, särskilt hos barnen. Många känner sig utanför när de inte kan delta i fritidsaktiviteter eller ens har råd att åka kollektivt. Föräldrar beskriver hur barnen märker att pengarna inte räcker, hur de frågar efter saker de inte kan få, och hur oron smyger sig på.
– Föräldrar berättar om stressen att få ihop vardagsekonomin. Och barnen märker. De känner sig utanför när de inte kan vara med på aktiviteter eller hälsa på vänner, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare på Röda korset.
Totalt uppger nästan hälften av ensamstående föräldrar med låg inkomst att de behövt låna pengar – från vänner, släktingar eller banken – för att kunna betala hyra, el eller mat. Var fjärde har missat en räkning och blivit betalningsskyldig.
– Vi hör föräldrar, som har jobb, säga att pengarna ändå inte räcker hela månaden. Det handlar inte om lyxkonsumtion – det handlar om att fylla kylskåpet. Så här får det inte se ut, säger Åsa Regnér, generalsekreterare för Rädda Barnen.
60 procent av ensamstående låginkomstföräldrar oroar sig för familjens försörjning de kommande sex månaderna. Bland sammanboende med låg inkomst är siffran 37 procent – i kontrollgruppen är den bara 7 procent.
– Vi ser ett ökat tryck från familjer som söker hjälp för basala behov – mat, kläder, tak över huvudet. Det är ett tydligt tecken på att fler halkar efter, säger Ulrika Modéer.
Kostnaderna för barnens fritid är ofta det som ryker först. 58 procent av ensamstående låginkomstföräldrar har haft svårt att betala avgifter för aktiviteter, utrustning eller kläder. Många barn har aldrig kunnat delta i någon regelbunden aktivitet.
– Som det ser ut nu lever Sverige inte upp till barnkonventionen. Vi ser att föräldrar med svag ekonomi söker mer hjälp till kläder och skor. Fritidsaktiviteter prioriteras ner – trots att barn har rätt till en meningsfull fritid, säger Åse Henell, generalsekreterare för Majblomman.
