De senaste tre decennierna har sjukfrånvaron i Sverige gått från att bero på kroppssmärtor till stress. I dag är psykisk ohälsa den främsta orsaken och aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna, visar en ny rapport från Försäkringskassan. Under våren 2024 var 43 500 personer sjukskrivna på grund av stress, varav 34 300 kvinnor. Det är en ökning med 25 procent jämfört med samma tid 2019.
Med psykisk ohälsa avses mild till måttlig ångest, depression och stresstillstånd. Antalet sjukskrivningar som varar i över 60 dagar gick tillfälligt ner under pandemiåren, men har sedan dess ökat igen. Den diagnos som leder till flest långa sjukfall är utmattningssyndrom som orsakats av långvarig negativ stress.
Risken att kvinnor drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa är mer än dubbelt så stor oavsett yrke, enligt Försäkringskassan. Störst risk löper kvinnor i åldrarna 30–39.
– Många kvinnor arbetar inom välfärdstjänsterna, i kontaktyrken nära människor med stora hjälpbehov. Där finns stora arbetsmiljöutmaningar i form av obalans mellan krav och resurser i arbetet. Utöver det tar många kvinnor ett större ansvar för hem och familj vilket ökar den totala arbetsbelastningen, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare av rapporten.
En ökad risk finns även för män som arbetar i välfärden och har dubbel arbetsbörda, men Lidwall konstaterar att den gruppen är mindre.
Andra riskyrken med hög sjukfrånvaro är kriminalvårdare, säkerhetspersonal, veterinärer och buss- och spårvagnsförare. Under 2023 utgjorde stressrelaterad sjukdom 21 procent av den utbetalade sjukpenningen, motsvarande 9,2 miljarder – 14 procent mer än året innan. Trenden är uppåtgående trots forskning om hur det kan förebyggas.
Ulrik Lidwall menar att det är viktigt att se problemet som ett samhälleligt fenomen. När det kommer till stressrelaterad psykisk ohälsa anser han att mycket behöver göras för att förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
– Grundläggande är att säkerställa en balans mellan krav och resurser i arbetet. Det handlar om både personliga och organisatoriska resurser, till exempel egen kompetens, gott ledarskap och bra it-system, säger Lidwall.
Arbetsgivare inom både den privata och offentliga sektorn behöver göra mer och långsiktigt prioritera arbetsmiljöfrågor.
– På samma sätt som det tar många år att utveckla ett utmattningssyndrom är systematiskt arbetsmiljöarbete en långsiktig investering för en hållbar arbetsmiljö och verksamhet. Att bara intressera sig för sjukfrånvaron när den är hög är därför också ett säkert sätt att misslyckas, eftersom den beror på den arbetsmiljö som varit.
Fakta.Lägesrapport om psykisk ohälsa i arbetslivet
● Oavsett yrke har kvinnor en mer än fördubblad risk för sjukfrånvaro till följd av stressrelaterad psykisk ohälsa. Risken stiger mellan 25–29 år och ligger högre ända fram till 39 år. Högst är risken i åldrarna 30–39 år.
● Personer med två eller tre barn har en lägre sjukfrånvaro än de som inte har barn. Psykisk ohälsa kopplad till stress är samtidigt högre hos dem som har tre eller fler barn. Försäkringskassan ser också en koppling mellan hög sjukfrånvaro och personer med barn i förskole- och lågstadieåldern.
● Utbredda arbetsmiljöproblem är en förklaring till varför sjukskrivningarna fortsätter öka i specifika grupper.
● ”Inom exempelvis de skattefinansierade välfärdstjänsterna (vård, skola och omsorg) finns det sedan lång tid tillbaka strukturella arbetsmiljöproblem som inte hanterats tillräckligt väl”, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.
Källa: Försäkringskassan
Läs mer:
Så mycket kostar det att vara sjuk – tabeller för olika löner
