Kinesiska tjänstemän misstänks ha dykt upp oannonserat på föreläsningar om politiskt känsliga ämnen. Forskare har nekats visum till Kina, samt direkta hot och trakasserier mot lektorer och forskare på svenska universitet och högskolor.
Det är några av de vittnesmål som framkommer i en ny forskningsstudie från Nationellt kunskapscentrum om Kina, NKK. Personer med kinesisk bakgrund är särskilt utsatta. Ingen vågar prata öppet om sina erfarenheter.
– Om jag ska kunna fortsätta bedriva forskning på mitt område så måste jag vara mycket mer försiktig framöver, säger Anna som arbetar på ett stort lärosäte i södra Sverige.
Hon beskriver sig som ”svartlistad” av den kinesiska staten. Efter att ha uttalat sig i en politiskt känslig fråga som rör Kina, fick hon motta vad hon tolkade som ett undertäckt hot.
– Jag blev rädd och arg. Men mest arg blev jag på min arbetsgivare som inte backade upp mig. Vi måste stå upp för forskningens frihet och vår rätt att uttrycka oss i Sverige. De kan inte få och hota och skämma oss.
Men hon är inte bara kritisk till sin egen arbetsgivare, utan till svenska lärosätenas förhållningssätt till påverkansförsök från Kina över lag.
– Det säger någonting om hur undfallande svenska institutioner har blivit mot främmande makt.
Det finns också misstankar om att forskare och studenter i Sverige övervakas genom den statligt kontrollerade, sociala medieappen Wechat, eller av andra studenter på universitetet.
– När det gäller personer med kinesisk bakgrund, så kan du framför allt drabbas av sanktioner om du är regimritisk på något sätt, säger Gustav Sundqvist, som ligger bakom studien.
I en ny forskningsstudie som Gustav Sundqvists forskningsteam på NKK och Mälardalens universitet har gjort, finansierad av bland annat Myndigheten för psykologiskt försvar, framträder en bild som påvisar omfattningen av Kinas auktoritära påverkan på forskare vid universitet i Sverige.
Vittnesmålen handlar om alltifrån dold övervakning, repressalier och trakasserier till rena hot. Särskilt Sverigebaserade Kinavetare upplever att de utsätts för omfattande auktoritär påverkan, enligt rapporten.
– Ett särskilt allvarligt problem är att forskare även blivit utsatta för hot i Sverige. Man har bland annat fått påhälsning av personer som mycket sannolikt är från den kinesiska ambassaden, på sina föreläsningar, vilket väckt obehag.
Även underliggande eller indirekta hot leder till psykiska problem med stress och ångest, men även självcensur bland både Kinavetare och studenter från Kina.
– Det finns ett kinesiskt uttryck som lyder ungefär ”du dödar kycklingen och låter apan se”. Alltså att man skapar ett avskräckande exempel.
En tredjedel av Kinavetarna uppger att de har känt sig tvingade att ändra eller dra tillbaka en forskningsartikel – eller på annat sätt anpassat forskningsprojekts fokus eller språk för att göra dem mindre känsliga. Detta riskerar, enligt Gustav Sundqvist, att äventyra den akademiska friheten, och i förlängningen de akademiska värderingarna vid Sveriges lärosäten.
– Det blir ju ingen riktigt fri forskning, vilket är ganska allvarligt. Bland Kinavetare är självcensuren på grund av rädsla för repressalier väldigt omfattande. Men det finns faktiskt en hel del rädsla och självcensur även bland andra forskare i Sverige.
Bakgrunden är att allt mer forskning i Sverige är beroende av Kina genom exempelvis samarbete med ett kinesiskt universitet, eller med forskningsmedel från Kina. Dessutom har antalet kinesiska forskare i Sverige dubblerats de senaste tio åren. Förra året var omkring tio procent av de utländska forskarna kinesiska medborgare, drygt 700 personer.
– Svenska universitet har kanske varit lite naiva och vi har blivit mer försiktiga med samarbeten med länder som Kina. Men samtidigt vill vi inte sluta samarbeta helt med Kina, men vi måste göra det på ett ansvarsfullt och etiskt sätt, säger Gustav Sundqvist.
I NKK:s rapport konstateras att det finns ett behov av att alla svenska lärosäten utvecklar en tydligare handlingsplan mot auktoritär påverkan, samt kunskapshöjande insatser för universitetens ledning och säkerhetsfunktioner.
– Kina är ju en supermakt. Och då behövs det ganska lite repression för att göra personer väldigt rädda, säger Gustav Sundqvist.
Både Stockholms universitet och Karolinska institutet bekräftar att de har utsatts för misstänkt auktoritär påverkan mot studenter, medarbetare eller forskare.
”Det finns händelser och beteenden som studenter eller medarbetare har reagerat på men i och med att det berör enskilda går vi inte in i detaljer.”, skriver Stockholms universitets säkerhetschef Peter Klysing.
Martin Bergö är prorektor på Karolinska institutet i Stockholm. Han menar att olika typer av kinesisk påverkan har blivit en allt större utmaning för universitetet.
– Det är jätteallvarligt. Det är därför det är så viktigt att vi har den här diskussionen och delar erfarenheter på nationell nivå mellan Säkerhetspolisen, ambassader, utrikesdepartement och lärosäten.
Det pågår ett arbete med att ta fram nationella riktlinjer för ansvarsfull internationalisering, efter ett europeiskt direktiv om forskningssäkerhet.
Samtidigt finns det en frustration över att rädslan och den negativa bilden av svensk-kinesiska samarbeten, som riskerar att leda till ett stigma, och att personer med kinesiskt ursprung diskrimineras på svenska lärosäten.
Anna är ett fingerat namn.




