Under 2023 och 2024 noterades de varmaste yttemperaturerna i havet sedan mätningarna inleddes 1850.

13 månader i följd sattes ett nytt rekord för varje ny månad.

Under hela 2024 var genomsnittstemperaturen för havsytan 0,9 grader varmare än under förindustriell tid.

Det får konsekvenser som sträcker sig bortom själva haven, konstaterar fler än 70 forskare från 21 länder i rapporten ”10 new insights in climate science”.

Exceptionella yttemperaturer i haven tenderar inte bara att förstärka värmeböljor i Europa, utan ökar också sannolikheten för intensifiering av orkaner i Atlanten, Stilla havet och Karibien.

Alltså just en av de regioner där orkanen Melissa nu skapar förödelse i bland annat Jamaica.

– Vi har just upplevt Melissa, som slog till mot Jamaica för bara 24 timmar sedan. Vi har inte attributionsstudien än, men detta är den starkaste kategori 5-orkanen som hittills har observerats. Och det vi vet rent fysiskt är att ett varmare hav förstärker exakt dessa förekomster av extrema händelser, säger Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK) och medlem i rapportens redaktionsråd.

En attributionsstudie är en vetenskaplig granskning som fastställer om ett visst extremväder har förstärkts av den mänskligt orsakade globala uppvärmningen.

Enligt rapporten finns flera studier som kopplar marina värmeböljor till extrema väderhändelser som orkaner, cykloner och översvämningar.

Förklaringen är att rekordhöga havstemperaturer ger extra energi och värme, vilket ökar sannolikheten för att stormar, cykloner och orkaner som Melissa intensifieras.

Normalt absorberar haven mer värme än någon annan del av jordens ekosystem. Tillsammans med jordens skogar utgör de också en kritisk kolsänka, vilket betyder att de drar till sig koldioxid från luften och lagrar den. Det sänker växthuseffekten och gör att den globala uppvärmningen går mindre snabbt.

Men nu varnar forskarna för att både kolsänkan till havs och på land är under allvarlig press. Kolsänkornas förmåga att absorbera utsläpp har försvagats, vilket ytterligare förvärrar den globala uppvärmningen.

Den försämrade kolsänkan på land gäller inte bara Amazonas regnskogar, utan även Sveriges och andra nordliga länders skogar.

”Våra hav har länge skyddat planeten från klimatförändringarnas fulla kraft. Men ökande utsläpp och accelererande uppvärmning tänjer på havens och landområdenas kapacitet att skydda oss till deras yttersta gräns. Vi bevittnar allt mer frekventa och allvarliga extrema händelser runt om i världen”, säger Wendy Broadgate på forskarnätverket Future Earth i ett pressmeddelande.

Rapporten beskriver utvecklingen som en konsekvens av att världens länder misslyckas med att minska utsläppen i den takt som krävs.

Årets rapport släpps inför klimatmötet COP30 i Brasilien 10-21 november och betonar att världens klimatpolitik måste bygga på det senaste kunskapsläget.

Fakta.Här är rapportens 10 viktigaste punkter

Rapporten sammanfattar tio kritiska insikter från de senaste 18 månadernas klimatforskning:

1) Rekordvärmen 2023/24 är tecken på att den globala uppvärmningen accelererar.

2) Accelererande havsuppvärmning och fler marina värmeböljor skadar ekosystem och ökar risker för extremväder.

3) Skogar och jordar absorberar mindre koldioxid i takt med att planeten värms.

4) Förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar förstärker varandra.

5) Risker för jordbruk och städer ökar när grundvattennivåer sjunker.

6) Myggburna sjukdomar som denguefeber sprids i takt med att temperaturen stiger.

7) Värmestress minskar människors arbetsproduktivitet och hotar inkomster.

8) Koldioxidinfångning måste skalas upp ansvarsfullt och fokuseras på utsläpp som är svåra att eliminera.

9) Bristande kvalitet i frivilliga koldioxidmarknader kräver starkare reglering.

10) Flera samverkande klimatpolicys fungerar bättre än enstaka åtgärder.

Källa: ”10 new insights in climate science” 2025

Läs mer:

Forskare: Värmerekorden i haven är chockerande

Share.
Exit mobile version