Rapport: Över 1 000 förskolor måste läggas ner de närmaste åren

Varje höst presenterar SKR sin ekonomirapport. Och det är i arbetet med den som Annika Wallenskog – som även jobbar med demografifrågorna – har sett hur framtiden ser ut.

– Det finns 9 450 förskolor i Sverige och redan innan det senaste halvårets befolkningsstatistik presenterades uppskattade vi att resurserna till förskolan måste minska med 12 procent fram till 2027. Rent teoretiskt blir det över tusen förskolor som kommer att försvinna, säger Annika Wallenskog och fortsätter:

– Men den prognosen gjordes på att vi skulle öka befolkningen med mellan 25 000 och 30 000 per år de närmaste tio åren. Första halvåret i år är ökningen bara 1 600.

Statistiska centralbyrån, SCB, presenterade den nya befolkningsstatistiken för första halvåret för två veckor sedan. Antalet nyfödda hade minskat rejält, bara 50 500 barn föddes, vilket är tusen färre än första halvåret 2023. Åren innan dess har det legat närmare 10 000 fler nyfödda under det första halvåret.

– Vi har ju haft en oerhört snabb befolkningstillväxt. Både ett högt barnafödande och en ganska kraftig invandring i några år. Många av dem som har kommit hit har haft barn i förskoleåldern, konstaterar Annika Wallenskog.

I flera glesbygdskommuner föddes bara en handfull barn under första halvåret. Men för de kommunerna kommer inte minskningen att betyda lika mycket som för storstadskommunerna, främst i Stockholms län.

Järfälla kommun norr om Stockholm har nyligen pausat en förskola och en skola i Barkarbyområdet på grund av att takten i bostadsbyggandet stannat av i kombination med minskande födelsetal, förklarar Sara Hernäng, kommunens fastighetsstrateg. Det totala antalet förskoleplatser minskar också.

Sara Hernäng ser det som troligt att det kan bli överkapacitet i befintliga förskolor i äldre områden i Järfälla där det byggs lite eller inte alls och där barnafödandet är lägre.

Även Nacka kommun kommer bostadsbyggande, skolverksamhet och annan kommunal service att påverkas av de låga födslotalen, uppger Christer Lindberg, ekonomi- och finansdirektör.

– Trenden i de stora städerna och förortskommunerna har länge varit en snabb befolkningstillväxt – som man tagit för given. Kommunerna på landsbygden är mer vana. Och det slår inte lika hårt eftersom de inte förlorar lika många barn jämfört med tidigare prognoser, förklarar Annika Wallenskog.

Men många kommuner lever fortfarande kvar i tankarna på att de ska fortsätta växa, eftersom det är så det har sett ut under en längre tid, menar hon.

– Det ligger en massa planer på att man ska bygga nya bostäder, förskolor och skolor. Men vi försöker nu säga: stopp och belägg, har ni verkligen behov av alla dessa?

Att stoppa nybyggnation är ändå det lättaste, menar Annika Wallenskog. Även etablerade förskolor och skolor kommer att behöva stängas, både kommunala och privata.

– Det kommer att bli en helt ny situation för de här kommunerna. De har inte varit vana vid att stänga förskolor eller skolor. Och det är något av det jobbigaste man kan göra som kommunalråd i en kommun.

Barnen som börjar i förskolan är bara cirka ett år gamla, så om många plötsligt ändrar sitt barnafödande borde det kunde vända på några år. Men så är det inte, enligt SKR. Det skulle ändå betyda nedläggningar av förskolor på sikt.

– Just nu borde vi ha världens babyboom eftersom 90-talisterna är i fertil ålder. De är många till skillnad från gruppen som är född efter dem, som är ganska liten. Så även om barnafödandet per kvinna går upp lite grann i den gruppen så är inte kvinnorna i fertil ålder tillräckligt många för att kompensera det, förklarar Annika Wallenskog.

Läs mer:

Fakta i frågan: Varför föds så få barn?

Läs mer: Här finns en helt nybyggd förskola – men inga barn