Enligt finansminister Elisabeth Svantesson sprider regimen i Ryssland en falsk bild av att landets ekonomi växer och frodas. I somras tröttnade hon på de uppgifterna och gav Konjunkturinstitutet i uppdrag att göra en ordentlig analys av läget i den ryska ekonomin.
Nu är analysen, som har genomförts av forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, klar. Forskarnas slutsats är att den ryska ekonomin mår sämre än vad officiella data från landet ger sken av.
– Vi har grävt djupare i siffrorna och ser att Rysslands omställning till krigsekonomi har skapat stora obalanser i ekonomin, säger Anders Olofsgård, biträdande chef för Östekonomiska Institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.
De senaste åren har den ryska regimen stimulerat ekonomin genom att investera i militärindustrin och på olika sätt subventionera invånarnas konsumtion. Enligt Anders Olofsgård har den expansiva finanspolitiken inte haft särskilt stor effekt på tillväxten i Ryssland, eftersom landet har brist på arbetskraft och därmed redan har nått taket för hur mycket som kan produceras.
– Det som har hänt i stället är att inflationen drivits på, säger han.
Anders Olofsgård och hans kollegor tror att inflationen är betydligt högre i Ryssland än vad landets officiella statistik visar. Det innebär i sin tur att ekonomin, i reala termer, inte växer lika mycket som den ryska regimen låter påskina. Enligt officiella ryska källor hade landet en tillväxt på 3,6 procent förra året, men forskarna vid Handelshögskolan är skeptiska till den siffran.
– Enligt våra beräkningar var den reala tillväxten i Ryssland med största sannolikhet negativ förra året, säger Anders Olofsgård.
Ett annat bekymmer för den ryska ekonomin är att de senaste årens satsningar på militärindustrin, utöver att elda på inflationen, har skett på bekostnad av satsningar inom andra sektorer. Kapital och kompetens har varken gått till de mest produktiva sektorerna, eller till de sektorer där investeringar skulle behövas för att skapa tillväxt i framtiden.
– När pengarna nu går till att finansiera kriget, så finns det förstås mindre att lägga på annat som hade varit bra för ekonomin på längre sikt, till exempel investeringar i hälsa, utbildning och det civila näringslivet, förklarar Anders Olofsgård.
Enligt Anders Olofsgård bör man vara ordentligt källkritisk när man ser rapporter om hur den ryska ekonomin presterar. Uppgifter som i grunden kommer från landets statistikmyndighet kan vara missvisande, och riskerar att legitimeras när de presenteras av andra aktörer än den ryska staten.
– Det är klart att det är jättebra för Ryssland om folk i väst tror att det går bra för den ryska ekonomin och att de ekonomiska sanktionerna inte har någon effekt, eftersom det kan minska det politiska stödet för sådana åtgärder, säger han.
Rapportens slutsatser:
* Ryska uppgifter om hur det går för landets ekonomi är en del av regimens propaganda och bör därför inte citeras utan eftertanke.
* Pengarna som används för att finansiera kriget kommer så småningom att ta slut. Det finns redan tecken på makroekonomiska obalanser, som ökar risken för en ekonomisk kris i Ryssland under kommande år.
* Det pris som Ryssland kan få för olja på de globala marknaderna har en avgörande betydelse för landets budgetutrymme, inflation, valuta, tillväxt och i slutänden sannolikheten för ekonomisk kollaps.
* Ekonomiska sanktioner har effekt, och kommer att påverka Rysslands möjligheter att finansiera sitt krig.
Rapporten presenteras den 1 oktober och har tagits fram av forskare vid Östekonomiska Institutet på uppdrag av Konjunkturinstitutet, som i sin tur fick uppdraget av regeringen.
Källa: Rapporten ”The Russian Economy in the Fog of War”, Östekonomiska Institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.
