Enligt SKR:s senaste rapport ”välfärdens kompetensförsörjning” kommer antalet utlandsfödda 2033, i åldern 20-66 år, att utgöra drygt 1,8 miljoner.
Det betyder att uppemot vart tredje jobb då kommer att behöva utföras av en utrikesfödd, vilket är historiskt höga tal. Ändå, menar rapporten, som bygger på befolkningens sammansättning, så behövs ytterligare tillskott av utlandsfödda om välfärden ska bibehållas.
Flera andra rapporter under året, bland annat från Svenskt Näringsliv visar också på ett ökat behov av utländsk arbetskraft.
Forskaren Tobias Hübinette, som försöker sätta siffror på den demografiska mångfalden, menar att invandrarnas ställning på arbetsmarknaden blir avgörande.
– Om åtta år kommer utrikes födda och andra generationen att utgöra drygt hälften av den tillgängliga arbetskraften. Det är en dramatisk förändring, säger Tobias Hübinette.
– Redan den omvända befolkningspyramiden, med sjunkande födelsetal, har varit omskakande för samhällsplanerare, fortsätter Tobias Hübinette.
Rapporten från SKR, visar att utrikes födda även i dag utgör en betydande andel av personalstyrkan – mer än en tredjedel av undersköterskor och majoriteten av vårdbiträden.
Cirka 340 000 som i dag är anställda inom välfärden, väntas gå i pension tio år. Då har den så kallade stora babyboom-generationerna, födda efter andra världskriget åren 1945-1964, lämnat arbetsmarknaden.
Enligt SKR-rapporten väntas gruppen 85 år och äldre bli 60 procent större än i dag 2033. För att möta vårdbehovet behövs därför 65 000 ytterligare tjänster enbart inom äldreomsorgen.
– Vi kan inte lösa det ökade vårdbehovet genom att utbilda. Det kommer inte att finnas tillräckligt många att rekrytera, säger Bodil Umegård, chef på sektionen för data och analys på SKR:s arbetsgivarpolitiska avdelning och som står bakom SKR:s rapport.
– Bristen på arbetskraft kommer att slå olika, men i sex av tio kommuner, så minskar antalet personer i arbetsför ålder, säger Tobias Hübinette.
En kommun som redan skriker efter vårdpersonal är Umeå. Rebecca Andersson, hr-chef på äldreomsorgen menar även att de skärpta reglerna för arbetskraftsinvandring fördjupar personalbristen.
– Personalförsörjningen är svår. De senaste månaderna har vi tappat medarbetare som inte uppfyller de höjda kraven för att få arbetstillstånd. Vi mister medarbetare som är inskolade till våra verksamheter. Läget hos oss är dessutom ofta så att varje ny anställning skapar en lucka någon annanstans, säger Rebecca Andersson.
Företagen ser precis som SKR det kraftigt ökade behovet av utländsk arbetskraft och Svenskt Näringslivs kompetensexpert Amelie Berg säger i en tidigare intervju med DN:
– Sverige behöver fler arbetskraftsinvandrare, inte färre.
I och med att födelsetalen sjunker väntas flera jobb inom den delen av offentlig service minska i antal. Men i takt med att att de äldre blir allt fler så väntas däremot behovet av antalet undersköterskor och vårdbiträden bli betydligt fler.
SKR-rapporten menar att arbetsgivare måste bli bättre på att använda ny teknik och hitta effektivare arbetssätt. Omställning och vidareutbildning av befintlig arbetskraft kommer att bli vanligare, men enligt kompetensförsörjningsrapporten, behövs ändå ett kontinuerligt inflöde av nya medarbetare – särskilt utrikes födda.
– Arbetsmiljön inom vården måste stärkas så att sjukfrånvaron minskar och fler befintliga medarbetare kan och vill arbeta heltid och längre upp i åren, säger Bodil Umegård.
SKR-rapporten påvisar också att stora grupper saknar rätt förutsättningar för att komma i arbete. Nästan hälften av ökningen av sysselsatta fram till 2033 förväntas komma från unga och äldre som traditionellt har svagare ställning på arbetsmarknaden. Likaså finns en stor grupp arbetslösa utomeuropeiska invandrare.
Fakta.Skärpta regler för arbetskraftsinvandring
Partierna som ingår i regeringsunderlaget skärper reglerna och höjer lönegolvet för arbetskraftsinvandring. Nya lägsta lönen för att arbetskraftsinvandring ska tillåtas för 2025 ska bli 35 600 kronor.
Fakta.Färre ska försörja fler
Födslotalen har gått ner – aldrig tidigare har antalet födda barn per kvinna varit så lågt som nu, nämligen 1,45.
Det är en nedåtgående trend som synts sedan 2010. Samtidigt växer gruppen äldre personer; antalet som är 85 år och äldre väntas 2033 vara 60 procent fler än i dag.
Läs mer: Rekordlågt barnafödande i Sverige
Läs mer: ”Mer invandring ingen bot mot bristen på arbetskraft
Läs mer: ”Flyktinginvandring ger Sverige många yrkesskickliga arbetare”
Läs mer: Rekordlåg arbetslöshet bland invandrare
Läs mer: DN Debatt. ”Flyktingars högre löner visar integrationens kraft”
Läs mer: Fakta i frågan: Är utrikesfödda bidragsberoende?
