Civilplikten i Sverige lades ner 2008 och sedan dess har inga nya personer utbildats eller krigsplacerats. Men från och med den 19 januari i år återaktiverade regeringen civilplikten inom bland annat den kommunala räddningstjänsten. Vilket betyder att för den som lämnat yrket kan bli inkallad till repövningar för att sedan bli krigsplacerad.
Under 2024 är förhoppningen att cirka 300 personer ska utbildas för civilplikt inom den kommunala räddningstjänsten. Just nu håller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB på att kartlägga vilka personerna är.
Raymond Holmström, 57 år, är en av dem som fått ett brev hem av myndigheten. Han har över 20 års erfarenhet inom räddningstjänsten. Numera är han anställd hos konsultbolaget Ramboll.
– Det känns bra, jag är en sådan person som har en hög försvarsvilja. Jag vill vara med, jag vill inte sitta på läktaren.
– För mig är det inte ett frågetecken, är det höjd beredskap är det bara att ställa upp, säger Raymond Holmström.
Om han kommer bli en av de 3 000 som ska utbildas och krigsplaceras inom räddningstjänsten fram till 2028, vet han inte än. Först ska han genomgå en utredning av MSB. Men Raymond Holmström menar att han har mycket att tillföra.
– Jag har kvar mycket av tänket och mycket kunskap, och jag är ”up and running” och jobbar med dessa frågor på Ramboll. Och jag har hälsan i behåll, säger han.
Efter att Raymond Holmström tog studenten, arbetade han för civilförsvarsstyrelsen, som sedan slogs ihop med Statens brandnämnd och blev Räddningsverket. Alltså föregångare till dagens Myndighet för samhällskydd och beredskap.
– Jag har varit med när det fungerade väldigt bra med civilplikten, jag var tyvärr också med när det lades ner. Vi i branschen undrade lite vad riksdagen höll på med, säger han.
En anledning till att civilplikten återaktiveras är på grund av behovet av personalförstärkning inom räddningstjänsten, förklarar Per Hulling, enhetschef på MSB.
– Man ser också hur det har sett ut i Ukraina, hur viktigt det varit att ha en större förmåga än vad vi har under fredstid.
I dagsläget finns runt 16 000 personer som verkar inom den kommunala räddningstjänsten. Men MSB bedömer att antalet måste fördubblas under tider av höjd beredskap.
– Exakt hur det kan komma att se ut, det kan vi inte säga direkt här och nu. Det finns en fredstida organisation som fungerar, men vi behöver stärka krigsorganisationen.
De som blir krigsplacerade kommer inte ha några aktiva uppgifter under fredstid, förklarar han. Men som krigsplacerad förväntas man hålla sig informerad, ha sin krigsplaceringsorder tillgänglig och veta var man ska inställa sig vid mobilisering.
Även inom elförsörjningsomådet aktiveras civilplikten. Men den ansvariga myndigheten, Svenska Kraftnät, har en lite längre startsträcka.
– Vi måste först identifiera individerna, MSB har hela utbildningsregistret på vilka som har rätt kompetens, men det har inte vi. Vi måste utreda och hämta information från andra myndigheter, sedan måste vi sålla bland de personerna.
– Det är ett ganska stort arbete, säger Ann-Sofie Fahlgren, enhetschef inom elberedskap på myndigheten.
Fakta.Civilplikten – kan den komma att påverka dig?
● Alla som omfattas av totalförsvarsplikten, alltså personer som är bosatta i Sverige och som är mellan 16 och 70 år, kan bli krigsplacerade med civilplikt. I dagsläget gäller det bara inom områdena kommunal räddningstjänst och elförsörjningsområdet.
● Det är främst två grupper som fokuseras på inom civilplikten, unga personer som efter mönstring genomgår en civilpliktsutbildning samt personer som har rätt kunskaper och färdigheter inom ett visst område.
● Det finns heller inte någon möjlighet i dagsläget att frivilligt anmäla intresse att bli civilpliktig. Den som frivilligt vill engagera sig kan vända sig till någon av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna.
● Civilplikten är tvingande, som en del i totalförsvarsplikten. Enskilda individer kan dock överklaga beslutet.
Källa: MSB
De hoppas på att påbörja utbildningar under slutet på 2025. Personer som kan vara intressanta att kalla kan till exempel vara elektriker som arbetar inom andra områden än just elförsörjning, säger Ann-Sofie Fahlgren.
– Vi tittar också parallellt på möjligheterna att använda frivilliga, men vi vet ännu inte om det är möjligt.
Hon tycker det är bra att civilplikten återinförts, med tanke på hur krigföringen sett ut i Ukraina.
– Elförsörjningen har varit ett prioriterat mål från Ryssland sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina, därför är en reparationsberedskap inom elförsörjningen viktig för Sverige.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över hur personalförsörjningen inom hela det civila försvaret kan se ut framöver, och den presenteras i slutet av januari 2025.
Raymond Holmström tycker det är bra att frågan prioriteras igen, men tror att det kommer ta lång tid att bygga upp ett civilt försvar igen.
– Det behövs, för det ploppar alltid upp tokstollar som av någon outgrundlig anledning lyckas ta sig till toppositioner inom världspolitiken. Bara för att man monterar ner något betyder det inte att det inte kommer hända igen, det har ju historien visat.
– Det blir ingen lätt match att komma upp på banan igen, säger han.
Fakta.Så funkar civilplikten
● Civilplikten är en del av totalförsvarsplikten där värnplikt och allmän tjänsteplikt också ingår.
● Civilplikten är en civil motsvarighet till värnplikt och som man ska då bidra till att viktiga delar av samhället fungerar vid höjd beredskap eller krig.
● Som civilpliktig blir du krigsplacerad. Som krigsplacerad är du tagen i anspråk av en organisation att tjänstgöra under höjd beredskap.
● Genom civilplikten ges möjlighet att grundutbilda och krigsplacera personer som annars inte är verksamma inom området, men de ska ha rätt utbildning för det.
● Om du under höjd beredskap tjänstgör med civilplikt utgår en ersättning, som kan variera.
● Civilplikten får inte innefatta stridande befattningar annat än ordnings- och bevakningsuppgifter.
● Just nu pågår en utredning beställd av regeringen som ska titta på hur civilplikten kan komma att se ut framöver och om fler områden ska innefattas av civilplikten. Utredningen ska presenteras i januari 2025.
Källa: MSB
