Vid årsskiftet sänkte regeringen kraven på hur mycket biobränslen som måste blandas in i drivmedel. Över en natt sjönk literpriset på diesel med nästan fem kronor och därmed var ett av de viktigaste löftena från valrörelsen för M, KD och SD sjösatt.
Nivån på reduktionsplikten sänktes då till sex procent för diesel och bensin. Nu planerar regeringen att höja den till 10 procent den 1 juli nästa år.
– Vi räknar med att nå våra klimatmål till 2030 utan att det blir dyrare att vara svensk, säger näringsminister Ebba Busch (KD).
Enligt regeringens beräkningar kommer utsläppen att minska med två miljoner ton koldioxid fram till 2030 på grund av förändringarna.
– Genom den nya reduktionsplikten har vi förutsättningar att klara av våra klimatmål gentemot EU, säger miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari.
Förslaget innebär att bensinskatten sänks med 75 öre per liter. Men samtidigt höjs dieselskatten med 11 öre, eftersom det är ett krav från EU. Förändringarna kommer därför att få störst effekt på bensinpriset.
– Priserna vid pump kommer inte att drabba hushållen och företagen, säger Ebba Busch.
Den tidigare sänkningen av reduktionsplikten har bidragit till att Sverige inte kunnat söka pengar ur EU:s Coronafond. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) har det inte varit avgörande för att regeringen nu går fram med en höjning.
– Vi gör det för att vi kan, anger hon istället som det viktigaste skälet till regeringens beslut.
Sänkningen av bensinskatten beräknas kosta statskassan 3,7 miljarder kronor nästa år.
Samtliga Tidöpartier står bakom förändringarna. Sverigedemokraterna anser att det viktiga är att systemet inte drabbar bilisterna.
– Det här är en reduktionsplikt som inte ska drabba hushållen. Det ska inte vara dyrare att transportera sig i Sverige jämfört med övriga Europa, säger Martin Kinnunen (SD).
Texten uppdateras
