Regeringen och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) har tidigare kritiserats för att inte ge Trafikverket de pengar som behövs för att bära ett antal upphandlade buss- och tåglinjer som anses viktiga för glesbygden i landet. Myndigheten hade äskat totalt 195 miljoner kronor utöver det som var budgeterat för de så kallade trafikavtalen för att klara av att upprätthålla trafiken, men så blev det inte.
Exakt hur detta kommer att påverka trafikutbudet jobbar Trafikverket för fullt med att ta reda på, men det kommer inte räcka till att upprätthålla trafiken så som den ser ut i dag är bedömningen.
– Trafikverket kommer att behöva skära i upphandlingarna. Vilka avtal som är hotade är mer eller mindre slumpmässigt utifrån när avtalen råkat löpa ut, säger Linus Lakso, Miljöpartistisk ledamot i riksdagens trafikutskott.
Det handlar i första hand, som DN tidigare rapporterat, om Tåg i Bergslagen som kör sträckan Mjölby–Gävle, Stångådalsbanan mellan Kalmar och Linköping som körs av Region Kalmar Län, och flera sträckor i Norrtågs område.
Konsekvenserna kan märkas av redan till jul, enligt Linus Lakso.
– Det är vad de säger själva. Att beskedet kommer med så extremt kort varsel som två månader är en direkt oseriös hantering. Operatörer och regioner har redan upphandlat tåg, folk har köpt biljetter till de här tågen och så får man med så kort varsel veta att pengarna saknas, säger han.
Miljöpartiet går nu tillsammans med Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fram med ett utskottsinitiativ för att få regeringen att omedelbart skjuta till pengarna som saknas.
– Folk riskerar verkligen att drabbas. Det är ju Norrtåg som kör i norra Sverige framför allt vad gäller regiontåg, och det finns inga rimliga alternativ. Det skulle få förödande konsekvenser om Andreas Carlson inte omedelbart ser till att lösa de här problemen som har skapats, säger Lakso.
Att hela oppositionen är samlad kring initiativet räcker dock inte. Det krävs att något av Tidöpartierna ställer sig bakom förslaget för att det ska få majoritet i riksdagen.
– Men det snabbaste och enklaste är att Andras Carlson inser att han har klantat sig och städar upp oredan han har ställt till med. Gör han inte det tycker jag han kan lämna sitt fina kontor i Stockholm och åka ut och förklara för folk i Vansbro, Malung, Östersund och så vidare varför det inte ska finnas tågtrafik i hela Sverige.
Parallellt med detta höjer också Socialdemokraterna tonläget kring Malmbanan, som dras med både dålig kapacitet och eftersatt underhåll. Regeringen måste agera för att säkra dels den nuvarande driften, dels ökad kapacitet för framtiden, menar Mikael Damberg (S).
Över 40 procent av Malmbanans räls är mer än 30 år gammal och därmed utsliten, enligt Trafikverkets interna siffror som DN kunde visa i somras.
– Det är helt uppenbart att man inte gör tillräckligt för att säkra befintlig och framtida kapacitet på Malmbanan. Det kostade LKAB 100 miljoner kronor per dag när det stod still senast. Vi menar att det är en förlust för Sverige att inte säkra upp detta, säger han.
Kapacitetsbristen stör LKAB:s nya brytning av jordartsmetaller och hindrar gruvjätten från att leverera malm till det fossilfria stålprojektet Stegra i Boden, som i stället får skeppa in malm från Brasilien.
Socialdemokraterna presenterar därför nu en plan där kärnan är att staten bildar ett konsortium som lånar upp pengar för att finansiera utbyggnaden av banan. Ökade intäkter från banavgifter ska sedan användas för att betala tillbaka lånen.
– Det här är en väldigt framgångsrik modell som ledde till att Öresundsbron kunde byggas, och dessutom generera intäkter i flera år, säger Mikael Damberg.
En tänkbar sammansättning i ett sådant konsortium är Trafikverket ihop med några av de stora aktörerna som skulle ha nytta av en expansion av Malmbanan, resonerar han.
– LKAB är en tydlig sådan, det finns norska intressenter och kanske Stegra (tidigare H2 Green Steel, DN:s anm), men också entreprenörer som ska vara med och bygga det här, säger Mikael Damberg.
Hur går ni fram med detta rent konkret?
– Nu gör vi det här utspelet. Jag hoppas att regeringen kan svara och säga att det här är en modell som de är beredda att fatta beslut om att gå vidare med.
– Om regeringen väljer att vara passiv som jag tycker man är just nu och bara hoppas att det här ska lösa sig så kommer vi att behöva agera i riksdagen. Då kommer vi behöva lägga utskottsinitiativ och annat för att driva på, säger Mikael Damberg.
DN har sökt infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) som inte vill ge någon intervju i frågan, utan hänvisar till ett tidigare uttalande i DN:
”Statens medel för upphandling av interregional kollektivtrafik är begränsade vilket är något som Trafikverket har att ta hänsyn till vid prioriteringen. Regeringen följer myndighetens arbete med trafikavtalen och användningen av tillgängliga medel noga”, skrev han i en kommentar i början av oktober.
Trafikavtal
Trafikverket har regeringens uppdrag att med trafikavtal bidra till en grundläggande tillgänglighet.
I Sverige ansvarar kommuner, regioner och län för den regionala kollektivtrafiken medan den långväga trafiken bedrivs kommersiellt. På en del platser, främst i norra Sverige, finns det brister i trafiken mellan regionerna eftersom det inte är lönsamt att köra kollektivtrafik där.
Trafikverket har därför ett uppdrag att minska bristerna och bidra till en grundläggande tillgänglighet genom att teckna trafikavtal. Trafikavtal finns för tåg-, flyg- och busstrafik samt för färjetrafik till Gotland. För nattåg, Gotlandsfärjan och flyg avtalar Trafikverket direkt med en operatör och för övriga trafikavtal samverkar Trafikverket med regionala kollektivtrafikmyndigheter.
Källa: Trafikverket
Läs även:
Över 40 procent av Malmbanan har för gammal räls
Utredning om urspårning på Malmbanan dröjer
