Fler bostäder behövs. Närmare bestämt behövs det byggas 52 330 bostäder årligen fram till 2033, enligt en färsk rapport från Boverket.
– Framförallt finns det ett behov av att bygga lägenheter som folk har råd att efterfråga, säger Sveriges Allmännyttas samhällspolitiska chef Jörgen Mark-Nielsen.
Sedan regeringen tillträdde har antalet bygglov minskat. Framförallt är det färre lägenheter som fått godkänt. Förra året beviljades bygglov för drygt 19 000 flerbostadshus enligt SCB. Mer än en halvering från året innan det.
Den största anledningen till det minskande byggandet är enligt Boverket de ökade kostnaderna, men det är inte den enda anledningen. I Boverkets enkät uppger flera länsstyrelser att en bidragande faktor är att investeringsstödet drogs in.
Investeringsstödet var ett statligt stöd som gick till byggande av studentbostäder och hyresbostäder med lägre hyra. Syftet med stödet var att det skulle byggas fler lägenheter i områden med bostadsbrist.
Redan innan den nuvarande regeringen tillträdde hade riksdagen beslutat att avveckla investeringsstödet, när Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna fick igenom sin budget hösten 2021.
När Tidöpartierna presenterade sin första gemensamma budget hösten 2022 valde de att skynda på och drog in stödet tidigare än planerat. ”Bostadsbristen kan inte lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet”, förklarade de beslutet.
Byggen som hade blivit lovade stöd blev då utan.
– Det är ju ett oschysst agerande från politikerna, säger Jörgen Mark-Nielsen.
Anna Broman är näringspolitisk expert på Byggföretagen. Hon var glad när stödet försvann, en ståndpunkt hon står fast vid i dag.
– Företagen anpassade sina affärsmodeller till stödet, vilket gör att de blev väldigt utsatta.
Det finns dock en sak de båda är överens om: Det behövs en mer gemensam syn på bostadspolitiken från höger till vänster. Marie Linder, förbundsordförande på Hyresgästföreningen, håller med.
– Framför allt vill vi se att det finns politiskt konsensus om att man behöver stödja bostadsbyggandet, säger hon och hänvisar till en rapport som Hyresrättsföreningen beställt.
Enligt den färdigställdes 30 509 bostäder som inte skulle byggts utan investeringsstödet, och framför allt hjälpte stödet till att hålla ner hyrorna.
Sedan regeringen tillträdde har de lagt två lagförslag för att stödja byggandet. Det ena förslaget är en förlängning av ett gammalt regelverk om tidsbegränsat bygglov. Det andra en reglering av kommunernas bostadsförsörjning, med tanken att det bland annat ska bli tydligare hur många bostäder som behövs byggas.
Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg är kritisk mot regeringen.
– De har noll politik. Regeringen har tagit bort den politik som faktiskt fick fler hyreslägenheter att byggas, säger han och lägger till att Socialdemokraterna vill införa investeringsstödet igen.
Damberg vill också se ett stöd till bostadsbyggandet i industriorterna i Norrbotten och Västerbotten, som växer på grund av den gröna omställningen. I regeringens senaste budget lovar de 140 miljoner till just ett sådant stöd, men det är inte tillräckligt menar Damberg.
– Det är ganska svårbegripligt vad det där kommer leda till, säger han.
DN har gjort återkommande försök för att få en intervju med bostadsministern Andreas Carlson (KD). Trots det har hans presskontakt enbart kunnat ge skriftliga kommentarer.
Han skriver att ”investeringsstödet i hög grad gått till bostäder som ändå skulle ha byggts, vilket inte är en god användning av skattemedel”
Andreas Carlson skriver också att regeringen ”arbetar med att åtgärda de strukturella hinder som finns på bygg- och bostadsmarknaden genom att förenkla kraven på byggregler, korta ledtider och göra det enklare att omvandla lokal till bostad”.
