I dag är det upp till varje klinik och spermiebank att hålla ett register över donatorer och hur många barn de bidrar till att skapa. Ingen har kontroll på om samma individ skulle donera på mer än en klinik.
Det är också kliniken där barnet blev till som sparar uppgifter om donatorns identitet. De ska finnas lagrade i 70 år och vara möjliga för uppvuxna donatorbarn att ta del av när de uppnått mogen ålder.
Systemet har länge kritiserats för att vara osäkert. Men nu ska kontrollen av könscelldonationer i Sverige bli bättre, enligt sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
I veckan kommer regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att påbörja arbetet med ett nationellt register. Det kräver lagändringar. Socialstyrelsen ska därför ta fram ett författningsförslag. Myndigheten får också i uppdrag att sköta registret.
– Bakgrunden till beslutet är att det saknas ett nationellt register över könscellsdonatorer, vilket kan leda till att en donator ger upphov till barn i fler familjer än vad som är tillåtet enligt nuvarande regler. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter får en donator ge upphov till barn i sex familjer. Men utan ett nationellt register är det svårt att övervaka detta, säger Acko Ankarberg Johansson.
Enligt regeringens uppdrag bör registret innehålla uppgifter om donatorns identitet, antal mottagare av könsceller, antal pågående behandlingar och antal familjer där donatorn gett upphov till barn.
Socialstyrelsen har länge sett behovet av ett nationellt register, berättar Linda Savolainen, utredare på Socialstyrelsen.
– Vi skulle önska att det även gick att få med importerade könsceller i registret men det är svårt juridiskt. Där hoppas vi på en EU-överenskommelse.
Könsceller är i dag en exportvara. Lagändringar i flera europeiska länder har gjort det möjligt för fler att bli föräldrar med hjälp av donation och det har ökat efterfrågan.
Samtidigt har det på senare år avslöjats att samma donator kan ge upphov till stora genetiska syskongrupper. I Sverige är det vanligt att spermier från danska storbanker används, som kan ge upphov till upp emot hundra barn världen över.
I EU pågår en diskussion om ett EU-gemensamt register. DN har också berättat att de nordiska etikråden, inklusive Statens medicinsketiska råd, Smer, nyligen gått samman och krävt hårda internationella gränser för hur många barn en donator får ge upphov till.
Etikråden uppmanar politiker i samtliga nordiska länder att arbeta för det här inom EU. Enligt Acko Ankarberg Johansson är det något som svenska regeringen ställer sig bakom.
– Sverige vill tillsammans med de andra nordiska länderna initiera ett gemensamt arbete med syftet att föra upp denna diskussion på dagordningen på europeisk nivå, säger hon.
Senast den 30 maj nästa år ska Socialstyrelsen redovisa hur ett svenskt register över donerade spermier och ägg ska kunna bli verklighet. Året därpå träder en ny EU-förordning i kraft som kräver att medlemsländerna följer upp donationer bättre.
Det har ytterligare förstärkt behovet av ett nationellt register i Sverige, enligt regeringen.
Läs mer:
Forskare: Risken för inavel ökar i Sverige
Hon har tappat räkningen på alla syskon: ”Äntligen någon som lyssnar”
