Sverige är på väg att missa EU:s klimatkrav på skogen. Det beror främst på att tillväxten i den svenska skogen har minskat kraftigt samtidigt som avverkningarna har ökat.
DN har tidigare berättat att det kan tvinga fram chockhöjda bränslepriser – och att regeringen försöker få EU att minska klimatkraven på skogen.
Nu vill regeringen få träden att växa snabbare genom att satsa på skogsgödsling. I 2025 års regleringsbrev till Skogsstyrelsen får myndigheten i uppdrag att ”främja ökad hållbar skogsgödsling i både areal och intensitet”.
”Regeringen värnar om skogsnäringens konkurrenskraft. Det är av stor vikt att kunna öka av den skogliga tillväxten och därmed ökad långsiktig tillgång till biomassa i linje med ett hållbart skogsbruk”, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett pressmeddelande.
Skogsstyrelsen ska föreslå hur stor areal skogsmark som årligen bör gödslas och redovisa hur snabbt gödslingen kan öka. Enligt regleringsbrevet ska myndigheten även föreslå ekonomiska styrmedel samt redovisa möjliga effekter på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och Sveriges EU-åtaganden vad gäller kolinlagring i skog och mark.
Men ett liknande regeringsuppdrag gavs för bara två och ett halvt år sedan – den gången till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
När forskarna på SLU presenterade sin utredning i maj 2023 avrådde de från att öka skogsgödslingen.
– Det är lite lustigt att vi redan har redovisat ett liknande regeringsuppdrag. Jag tror inte att de var nöjda med våra slutsatser, eftersom vi kom fram till att det är en väldigt dålig idé, säger Hjalmar Laudon, professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU i Umeå.
Enligt SLU:s rapport kan effekterna på biologisk mångfald bli mycket negativa. Bland annat förändras skogens artsammansättning när gödslingen gör marken mer näringsrik.
– En effekt är att blåbärsris försvinner och att det i stället kommer in en massa kruståtel och gräsliknande vegetation, säger Hjalmar Laudon.
Men effekterna rör även klimatet. Enligt SLU-forskarna kan skogsgödsling ur ett klimatperspektiv vara rent kontraproduktiv. Förklaringen är att träd som tillförs näring ovanifrån inte längre behöver förlita sig på näringstillförseln från sitt underjordiska samarbete med svampnätverk, den så kallade mykorrhizan.
– När näringstillförseln ovan jord ökar lägger träden inte längre lika mycket kraft på att växa under marken. Då minskar trädens rotsystem och de får svårare att ta upp vatten under torrår. Det finns goda skäl att tro att gödsling gör skogen mer känslig för torka, vilket då skulle minska tillväxten ytterligare, säger Hjalmar Laudon.
En tidigare rapport från Skogsstyrelsen har angett den möjliga årliga potentialen för skogsgödsling till 50 000-100 000 hektar. Denna rapport från 2019 pekar också på möjliga negativa konsekvenser för markvegetation, renskötsel, rekreation och naturturism.
DN har sökt landsbygdsminister Peter Kullgren för en telefonintervju om varför regeringen vill utreda frågan om skogsgödsling på nytt. Hans stab har svarat att de ska återkomma.
Fakta.Skogsgödsling
● Tillförsel av kväve ökar mängden kol i trädens stammar och markens lagring av kol, men effekten är mycket varierande.
● Skogar som gödslas växer tätare och blir mörkare. Artsammansättningen i markvegetationen förskjuts mot en ökad dominans av kvävegynnade och skuggtåliga växter.
● I regel minskar artrikedomen. Vanliga skogsmossor och marklevande lavar minskar eller försvinner helt, vilket innebär problem för renskötseln.
● Artsammansättningen av mikroorganismer under mark förändras också, mest påverkas mykorrhizabildande svampar då träden lägger mindre kraft på sina rötter.
● Skogsgödsling kan medföra risk för försurning och övergödning av hav, sjöar och andra vattendrag om den införs i södra Sverige.
● I Sverige gödslas i dag mellan 30–50 000 hektar årligen, vilket utgör 0,1–0,2 procent av den brukade skogsmarken.
Källor: Jämtgård m fl (SLU 2023) och Lucander 2022.
Läs mer:
Jörn Spolander: Skogsforskare varnar för lockande klimatlösning
Här avgörs Sveriges klimatpolitik – och framtida bränslepriser
Regeringen vill få EU att minska klimatkraven på skogen
