Hemlig dataavläsning infördes som ett tidsbegränsat tvångsmedel 2020. Nu vill regeringen se att det blir ett permanent verktyg. Hemlig dataavläsning innebär att brottsbekämpande myndigheter i hemlighet kan ta sig in i en dator eller mobiltelefon för att kunna ta del av information.
Samtidigt föreslår regeringen ett par justeringar för att öka användbarheten i verktyget, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Justeringarna innebär att fler typer av uppgifter ska kunna hämtas in även om det inte finns någon misstänkt person.
– Det kan till exempel handla om att kunna slå på en kamera på en dator för att se vem som använder datorn när ett sexualbrott mot ett barn begås på internet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april nästa år.
Regeringen lägger även fram en preposition för att göra det möjligt att använda biometriska uppgifter som dna-profiler och fingeravtryck i större utsträckning i brottsutredningar. Det nuvarande regelverket på området har blivit omodernt i takt med att tekniken utvecklats, menar Strömmer.
Polisen ska bland annat i vissa fall få jämföra fingeravtryck och bilder av misstänkta gärningspersoner mot Migrationsverkets register. Förslaget innebär också att polisen ska få möjlighet att använda dna-baserade släktforskningsdatabaser vid mord och grova våldtäktsbrott.
Föreslaget gällande ökade möjligheter till att använda biometrisk data föreslås träda i kraft den 1 juli nästa år.
