Bakgrunden till uppdraget från regeringen är att mycket har hänt inom EU-politiken sedan de svenska klimatmålen spikades. Inte minst har EU skärpt det gemensamma målet för utsläppsminskningar till 2030, inom klimatpaketet Fit for 55.
För Sverige betyder det ett krävande beting inom det som kallas ESR-sektorn, där transporter är den svåra nöten att knäcka för svensk del.
– Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att de svenska etappmålen behöver utvärderas till följd av nya EU-åtaganden, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
Sverige har i dag ett antal olika nationella klimatmål, däribland ett som säger att utsläppen från transporter ska sänkas med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Målet har ifrågasatts, bland annat av regeringens utredare John Hassler, eftersom det i delar överlappar EU:s mål för ESR-sektorn, där även uppvärmning och jordbruk ingår.
Miljömålsberedningen ska nu utvärdera hur de nationella målen samspelar med, eller kanske motverkar, EU:s mål och föreslå hur målen bör se ut framåt. Klimatministern anser att en svaghet med målet för transportsektorn till 2030 är att det minskar trycket på andra sektorer att minska sina utsläpp, i synnerhet jordbruket.
– Jordbrukssektorn sticker ut genom att det inte har skett några stora minskningar där, de är snudd på omätbara. Det är något som den här regeringen vill ändra på, säger Romina Pourmokhtari och utlovar stöd till landets bönder för att klara omställningen.
Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén misstror Tidöpartiernas avsikter.
– I stället för att ha en klimatpolitik för att nå målen så vill man ändra målen. Sannolikt så kommer man sänka de svenska målen. Farhågorna är att man håller på att diskuterar och kanske smått justerar mål hit och dit, i stället för att ägna sig åt klimatpolitik som faktiskt ställer om, säger han.
En översyn av målen behöver inte vara fel sig, men i så fall ska den syfta till att skärpa målen, anser Daniel Helldén.
Även Centerpartiet varnar för att Tidöpartierna är ute efter att anpassa målen efter politiken, i stället för tvärtom.
”Sverige ska ligga i framkant. När EU skärper målen ska även de svenska skärpas” kommenterar Rickard Nordin, Centerns klimatpolitiska talesperson.
I och med det här nya uppdraget får miljömålsberedningen en ny ordförande: Christofer Fjellner som även är gruppledare för Moderaterna i Stockholms stadshus.
På meritlistan har han även tre mandatperioder i EU-parlamentet, där han bland annat sysslade med klimat- och handelspolitik.
Det är upp till riksdagspartierna att utse sina representanter i beredningen. Uppdraget ska redovisas 31 oktober i år.
Fakta.Sveriges och EU:s klimatmål
Sveriges klimatmål:
• Utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent till 2030 mot 2010.
• Utsläppen i Sverige, förutom industrin, ska minska med 63 procent till 2030 och 75 procent till 2040 mot 1990.
• Sveriges utsläpp, inklusive industrin, ska vara netto noll till 2045.
De svenska klimatmålen saknar sanktioner och är enbart punktmål, det spelar alltså ingen roll hur utsläppen ser ut de andra årtalen.
EU:s klimatkrav:
• Utsläppen förutom industrin ska minska med 50 procent till 2030 mot 2005
• Utsläppen inom industrin i hela EU ska minska med 62 procent till 2030 mot 2005 (regleras genom utsläppshandel och saknar nationella mål)
• Upptaget av koldioxid i skog och mark ska öka
EU:s klimatkrav är bindande. Länder som inte klarar kraven får böter, enligt principen ska kosta mer än det hade kostat att klara kraven.
Källa: Naturvårdsverket
