Regeringen vill se sänkta fiskekvoter för Östersjön

Läget är mycket allvarligt för sillen och strömmingen i Östersjön. Det konstaterar det internationella havsforskningsrådet ICES i sin senaste genomgång. De senaste 30 åren har beståndet av sill i centrala Östersjön sannolikt befunnit sig under den nivå som anses kritisk för att ett bestånd ska kunna överleva på lång sikt.

Fisketrycket har dessutom skapat en obalans i beståndet i Bottniska viken så att det saknas äldre och stora fiskar, vilket DN tidigare har rapporterat. Det försämrar strömmingens viktiga funktion i Östersjöns ekosystem. För att återställa balansen skulle det krävas kraftigt minskat fiske i åtminstone 10–15 år, enligt en färsk arbetsrapport från ICES.

I år syns dock tecken på en liten uppgång för strömmingen i centrala Östersjön. Samtidigt varnar rapportförfattarna för att bedömningarna bygger på optimistiska uppskattningar av tillväxten, och att risken för att beståndet fortsatt ligger på en för låg nivå de närmaste åren är 55 procent – även utan något fiske alls.

Trots detta rekommenderar EU-kommissionen att strömmingskvoten för centrala Östersjön ska öka med 108 procent nästa år.

ICES varnar också för att skarpsillen haft så dålig reproduktion under de senaste tre åren att även detta bestånd nu riskerar att sjunka till så låg nivå att särskilda bevarandeåtgärder behövs. Den fångas ofta tillsammans med sill och strömming och har länge betraktats som mycket livskraftig.

Det slutgiltiga beslutet om fiskekvoterna tas i EU:s ministerråd den 22 oktober, där Sverige representeras av landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Vid ett möte i riksdagens miljö- och jordbruksutskott under torsdagen presenterade han regeringens förslag till förhandlingslinje i EU.

– Regeringens utgångspunkt är att kvoterna inte borde öka, utan snarare minska. Därför bör resultatet av den här förhandlingen bli att vi åtminstone hamnar under kommissionens förslag. Det är vad vi strävar efter, säger Peter Kullgren till DN.

Sverige har länge varit ett av få EU-länder som vill se lägre fiskekvoter. Som ett led i arbetet att bilda opinion bjöd Peter Kullgren nyligen in fiskeministrar från flera Östersjöländer till ett möte hos en lokal kustfiskare i Gävlebukten.

– Vi står en bit ifrån varandra. Men att de fick lära sig mer om svenskt kustfiske tror jag var ett viktigt steg framåt.

Miljö- och jordbruksutskottets ordförande, Emma Nohrén (MP), tycker att regeringens ståndpunkt har förbättrats sedan förra året. Men hon efterlyser mer beslutsamhet och tydligare krav på bland annat åtgärder mot det storskaliga trålfisket.

– Mer än 90 procent av alla strömming, sill och skarpsil tas upp av trålare och blir fiskmjöl. Sverige borde kämpa för att få bort detta, för att skydda det lokala kustfisket och vårt känsliga innanhav, säger Emma Nohrén.

Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum på Stockholms universitet, tycker också att regeringen tar ett steg i rätt riktning. Men han förvånas över att problemet med strömmingens skeva åldersstruktur inte tas upp, eftersom det är ett stort problem för det småskaliga kustfisket att det saknas tillräckligt stor fisk att fånga.

– I samband med kvotbeslutet för två år sedan skrev EU-kommissionen och flera ministrar, inklusive den svenska, att man oroades över ålders- och storleksfördelningen för strömmingen i centrala Östersjön och Bottniska viken. Nu nämns det inte alls, trots forskarnas varningar att bristen på äldre fiskar förmodligen kommer att försämras, säger Charles Berkow.

Läs mer:

Kontroversiellt EU-förslag om fiske slängs i papperskorgen

Fisket kan öka i Bottniska viken – trots akut brist på stora strömmingar

Forskare: Regeringens linje skadar både kustfisket och strömmingen