De ser ut som de vanliga mopeder som finns i hundratusental i Ghana; röda, enkla motocrossliknande – men de går på el. Och nu ska de hjälpa Sverige att klara sina klimatmål.
I ett nytt projekt satsar Energimyndigheten 109 miljoner kronor på att få fler elmopeder att börja rulla på Ghanas gator. Det finns redan runt 9 000 elmopeder i Ghana, enligt Energimyndigheten. Med hjälp av svenska skattepengar ska 48 000 fler komma i trafik, både i städer och på landsbygden.
– Svenska medel kommer framför allt sänka priserna för eldrivna motorcyklar, de är inte konkurrenskraftiga just nu på marknaden, säger Sandra Lindström, chef för enheten för internationella klimatsamarbeten på Energimyndigheten.
Som tack får Sverige tillgodoräkna sig utsläppsminskningen som åstadkoms, något som är tillåtet enligt den svenska klimatlagstiftningen. Totalt handlar det om 250 000 ton utsläppsminskningar som tillfaller Sverige fram till 2030, eller ungefär 2 procent av utsläppen från svenskarnas bilkörande förra året. Prislappen landar på omkring 400 kronor per ton.
Är det billigare att sänka utsläppen i Ghana än i Sverige?
– Det är en fråga för regeringskansliet att svara på, vi gör detta utifrån uppdrag som vi har fått från regeringen, säger Sandra Lindström.
Regeringen Kristersson har kraftigt ökat satsningarna på den här typen av klimatkompensation. Totalt lägger regeringen 1,5 miljarder kronor på klimatåtgärder i andra länder fram till 2036.
Men kritiken mot satsningarna är omfattande, bland annat från regeringens egen klimatutredare, ekonomiprofessorn John Hassler. I sin utredning av de svenska klimatmålen 2023 skrev han att det är ”i praktiken omöjligt” att beräkna hur stora utsläppsminskningar klimatprojekt i fattiga länder faktiskt ger – och att man inte bör få avräkna satsningarna mot egna klimatmål.
Wim Carton, hållbarhetsforskare vid Lunds universitet, är också skeptisk till elmopedernas klimatvinst. Ghana har ett elnät som är fossildominerat, med runt två tredjedelar naturgas. Samtidigt är själva mopederna och deras batterier i huvudsak producerade i Kina, där kolkraft står för majoriteten av elproduktionen.
– Det är väldigt svårt att säga med säkerhet hur stora utsläppsvinster detta ger, säger han, men påpekar att han inte närstuderat projektet.
Kan det inte finnas en poäng med att det är billigare med utsläppsminskningar där än här?
– Jo, men på sikt måste alla länder ner till noll nettoutsläpp. Risken är att rika länder lägger beslag på de lågt hängande frukterna i fattiga länder.
Trots kritiken arbetar regeringen för att hela EU ska följa den svenska modellen. De nya klimatmålen till 2040 håller just nu på att förhandlas och regeringen argumenterar för att de delvis ska kunna nås genom klimatkompensation under det som kallas Parisavtalets artikel 6. På så sätt skulle de svenska satsningarna kunna användas för att klara EU:s klimatkrav på Sverige.
– EU borde utforska samarbeten under artikel 6 för att uppnå våra klimatmål, sade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) när EU:s miljöministrar samlades i december förra året.
Även Tysklands nya regering har intagit en liknande position.
Diskussionerna om att tillåta klimatkompensation i EU-målen har lett till skarp kritik från civilsamhället. Historiskt har projekt för klimatkompensation i fattiga länder kantats av kritik för bristande klimatnytta och i vissa fall för negativa effekter för lokalbefolkningen, påpekar Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.
– Det finns en stor osäkerhet kring hur effektivt det är och vilka risker projekten för med sig. Vi anser att det är mycket smartare att satsa på klimatarbetet på hemmaplan och på så sätt få konkurrensfördelar i ett omställningsarbete som ändå behöver ske, säger hon.
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) skriver i ett mejl till DN:
”Klimatinvesteringar i andra länder kan göra det mer kostnadseffektivt att nå EU:s klimatmål samt bidra till att fler länder ser fördelarna med hållbara initiativ och börjar minska sina utsläpp vilket är avgörande för att sätta stopp för den globala uppvärmningen”.
Läs mer:
Peter Alestig: Mardrömsrapport för regeringen lämnades över i tysthet
Regeringen storsatsar på kontroversiell klimatkompensation
Blixtbeslut på klimatmötet öppnar för svenska miljardsatsningar
