Matchfixning styrd av personer kopplade till ett kriminellt nätverk. Sprängdåd och skjutningar som misstänks vara riktade mot ett agentnätverk. Grupperingar som försöker tillskansa sig makten i fotbollsföreningar.
Exemplen på hur den organiserade brottsligheten äter sig in i idrotten har varit många på senare tid.
Nu agerar regeringen. I nästa års regleringsbrev ger man i uppdrag till polisen att redovisa en lägesbild och sitt arbete mot den organiserade brottslighetens påverkan på idrotten och särskilt på fotbollen. Samtidigt vill regeringen att polisen intensifierar sitt samarbete med idrottsrörelsen kring frågorna.
– Det här är ett stort och mycket allvarligt problem, dels för att det är en arena där kriminalitet försöker äta sig in, dels för att det hotar sportens integritet och trovärdighet, säger Jakob Forssmed.
Uppdraget till polismyndigheten följer på tidigare åtgärder som regeringen vidtagit. I fjol undertecknade man den så kallade Macolinkonventionen mot matchfixning och tidigare i år anslog man tio miljoner kronor till Riksidrottsförbundet för att stärka kampen mot organiserad brottslighet.
Forssmed ser med oro på situationen, särskilt i utsatta områden, där unga personer lovas guld och gröna skogar och en tillhörighet av kriminella som rör sig i idrottsmiljöer.
– Unga människor erbjuds bli en del av en gemenskap och så nyttjar man det för kriminella ändamål. Ibland vänder dessa människor spelaren mot idrottsrörelsen och mer eller mindre indoktrinerar fotbollsspelaren till att tänka att klubben inte vill ditt bästa, det är jag och mitt nätverk som gör det. Man erbjuder spelaren mindre förmåner, knyter dem till sig tidigt och sedan kan de här ljusskygga personerna använda sig av etablerade agenter för själva transaktionen. På så sätt gör sig etablerade agenter till redskap för den här verksamheten, säger Forssmed.
En annan av de frågor som ministern vill ha svar på är hur organiserad brottslighet nyttjar idrottsföreningar för kriminell verksamhet. Göteborg stad och Skatteverket har på senare tid kunnat avslöja flera exempel där föreningar använts för bidragsfusk och penningtvätt. I andra fall brukar kriminella sitt våldsmonopol för att sätta press på klubbledningar.
– Det här är en risk i den annars så fantastiska svenska föreningsdemokratin som är bärande i idrottsrörelsen, att personer infiltrerar och försöker tillskansa sig maktpositioner i svenska klubbar, säger Forssmed och nämner händelserna kring IFK Göteborg och klubbdirektören Håkan Mild som ett exempel.
Redan för tio år sedan varnade tidigare poliskommissarien Fredrik Gårdare, som ledde polisen aktionsgrupp mot kriminalitet inom idrotten, för utvecklingen runt matchfixning, olovlig agentverksamhet och otillåten påverkan inom idrotten. Har varningarna inte tagits på allvar?
– Fredrik Gårdare och andra har varit viktiga för att peka på den här problematiken. Vi har tidigare anslagit pengar i budgeten för första gången till idrotten för att motverka kriminella aktörer och vi har även gett mer medel till Spelinspektionen, men det är uppenbart att vi behöver göra mer, säger Forssmed.
Varför tror du att idrotten angrips på det här sättet. Har den varit för dåligt skyddad?
– En bärande förklaring är att det finns stora pengar, inte minst kring vadslagning och spelarövergångar. Här finns förslagna människor som nyttjar unga personers hopp om framgång och en bra karriär.
Polisens lägesbild och arbete med frågorna ska redovisas under 2026.




