Utsläppen av den mycket kraftfulla växthusgasen lustgas från tunga lastbilar har underskattats markant det senaste decenniet, har DN kunnat visa. Felräkningen är i samma storleksordning som inrikesflyget och innebär att Sveriges möjligheter att nå EU:s bindande klimatmål till 2030 krymper ytterligare.
Nu kan DN, genom samtal med källor och granskning av mejlkonversationer, visa att regeringskansliet vid upprepade tillfällen har frågat Naturvårdsverket om utsläppen behöver rapporteras redan i sommar – eller om de kan vänta till Naturvårdsverkets slutliga rapportering av de svenska utsläppen i december. Enligt en väl insatt källa är det den omfattande storleken på de tidigare okända utsläppen som har föranlett regeringskansliets agerande.
I början av februari kontaktade Naturvårdsverket regeringskansliet om de höga lustgasutsläppen. Regeringskansliet kallade då till ett möte med Naturvårdsverket.
Handlingar som DN tagit del av visar att två viktiga punkter på mötet var tidpunkten för publicering av utsläppsökningen – och hur de påverkade den så kallade klimatredovisningen i höstbudgeten. I klimatredovisningen ska regeringen bland annat visa hur långt Sverige är ifrån att klara klimatkraven till 2030. För att få med lustgasutsläppen i underlaget till klimatredovisningen ville Naturvårdsverket få mer tid på sig, till slutet av juni. Då skulle lustgasutsläppen komma med i både regeringens underlag och den preliminära utsläppsstatistiken för 2025, som ska publiceras i midsommarveckan.
Miljontals ton utsläpp har missats
Utsläppen av den mycket kraftfulla växthusgasen lustgas har varit upp till 700 procent större än beräknat de senaste åren, kunde DN avslöja i mitten av mars. En opublicerad rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet, som DN tagit del av, visar att utsläppen är en bieffekt av lastbilarnas avgasrening. Utsläppsmissen motsvarar över två miljoner ton koldioxid mellan 2021 och 2024, motsvarande ungefär utsläppen från inrikesflyget. De högre utsläppen har ännu inte införts i Naturvårdsverkets offentliga statistik.
Källor: Trafikverket, Svenska miljöinstitutet IVL, DN.
Efter mötet började Naturvårdsverket förbereda en formell begäran, en så kallad hemställan, om framflyttad deadline. Men i en mejlväxling som DN har läst bad regeringskansliet myndigheten att vänta: ”vi håller på att stämma av den frågan internt, det är inte beslutat än, så avvakta gärna”.
Regeringskansliet ska då också ha ställt frågor till Naturvårdsverket om lustgasutsläppen verkligen behövde redovisas till sommaren.
– De frågade vid upprepade tillfällen om det går att vänta med detta till den slutliga statistiken, säger en källa.
Även i ett mejl daterat den 13 februari frågar regeringskansliet om uppgifterna måste offentliggöras i sommarens statistik, i enlighet med EU:s regelverk och riktlinjerna från FN:s klimatpanel.
”Är det er bild att HBEFA-uppdateringen måste in i den preliminära statistiken för 2025 nu i juni”, skriver regeringskansliet till Naturvårdsverket.
Källor beskriver det som att Naturvårdsverket då satte ner foten. Myndigheten svarade:
”Vår klimatrapportering/publicering ska alltid bygga på bästa möjliga tillgängliga data.”
Den 26 februari skickade Naturvårdsverket in en formell begäran om att skjuta fram deadline för klimatredovisningen med tre månader.
”För att underlaget till regeringens klimatredovisning ska ge en rättvisande bild av historiska och framtida utsläpp från sektorn anser vi att det är nödvändigt att samredovisa underlaget till regeringens klimatredovisning med den preliminära statistiken”, skriver myndigheten i framställan.
Enligt uppgifter till DN väntas regeringen fatta beslut om framställan i slutet av mars.
Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, har tagit del av den interna mejlväxlingen mellan myndigheter och departement. Han är kritisk till regeringskansliets detaljfrågor i mejlen.
– Framförallt så ifrågasätter de tolkningen av lag. Och det brukar man generellt säga att myndigheterna är fria att tolka. Det ligger inte inom det styrbara området för regeringen.
Klimatministerns statssekreterare Helena Dyrssen (L) tillbakavisar att departementet försökt styra myndigheten. Enligt henne handlade diskussionen enbart om att samordna myndigheternas olika klimatrapporter. Mejlen där departementet ber myndigheten avvakta kallar hon för ”en olycklig formulering” från en enskild tjänsteman som varken hon eller ministern godkänt.
Var syftet med departementets agerande att försöka fördröja offentliggörandet av de obekväma utsläppssiffrorna till efter höstens riksdagsval?
– Nej, det är inte syftet alls. Det är inte tanken att någonting ska skjutas till efter valet eller något sånt. Tvärtom, vi är angelägna om den här rapporteringen, säger Helena Dyrssen.
Även på Trafikverket har hanteringen av lustgasutsläppen varit en känslig fråga. Varje år i publicerar myndigheten preliminär statistik över vägtrafikens utsläpp tidigt på våren. De senaste åren har myndigheten i sin rapport haft med grafik över avståndet till klimatmålen till 2030 och planerade att göra det även i år. Men i ett mejl till Trafikverket varnade Naturvårdsverket för konsekvenserna av en sådan publicering: ’Det är en mycket känslig fråga just nu’, skrev myndigheten.
När Trafikverket den 3 mars publicerade statistiken över utsläppen från vägtrafiken nämndes den historiska felräkningen av lustgasutsläpp kortfattat i texten – men den grafiska redovisningen av gapet till Sveriges EU-mål hade utelämnats.
Patrik Bremdal anser att helhetsbilden är problematisk.
– I kontexten här, när man ser reaktionen i förhållande till Trafikverket där Naturvårdsverket säger att det är ”en mycket känslig fråga just nu”, så tyder det på att det har förekommit påtryckningar från departementet att inte gå ut med den här informationen. Den här mejlkonversationen tyder på att det har förekommit den typen av övertramp.
– Det ser inte bra ut, säger han.
Kan departementets agerande också ses som en normal dialog med myndigheten?
– Isolerat kan mejlen från regeringskansliet ses som vanliga informella kontakter. Men det som sticker ut är helheten. Den bild mejlväxlingen ger, i och med att Naturvårdsverket beskriver det som en känslig fråga, är att de har känt påtryckning, säger Patrik Bremdal.
Statssekreterare Helena Dyrssen håller inte med om att agerandet utgör ett övertramp.
– Jag gör inte den bedömningen. Jag uppfattar att han har missförstått det, säger hon.
Tidslinje.Vad hände efter klimatsmällen?
Slutet av januari 2026: Trafikverket upptäcker kraftigt ökade utsläpp av lustgas från tunga lastbilar i en ny beräkningsmodell, och informerar Naturvårdsverket.
12 februari: Naturvårdsverket meddelar klimatdepartementet att de förbereder en begäran om att skjuta fram publiceringen av underlaget till regeringens klimatredovisning för att få med de nya utsläppssiffrorna. Departementet svarar kort därefter: ”Vi håller på att stämma av den frågan internt, det är inte beslutat än, så avvakta gärna”
13 februari: Departementet frågar i ett mejl om utsläppsökningen måste in i statistiken under sommaren. Naturvårdsverket svarar att rapporteringen alltid måste bygga på ”bästa möjliga tillgängliga data”.
18–19 februari: Trafikverket vill publicera en graf som visar hur de dolda utsläppen spräcker Sveriges EU-mål till 2030. Naturvårdsverket varnar för det med motiveringen att det är ”en mycket känslig fråga just nu”. Grafen publiceras inte.
26 februari: Naturvårdsverket skickar formellt in sin begäran till regeringen om att få mer tid för att hinna föra in de nya utsläppssiffrorna.
3 mars: Trafikverket publicerar sin utsläppsrapport för 2025. Att de historiska utsläppen räknats upp nämns kortfattat, men detaljerna om lustgasen och den exakta beräkningen av gapet till Sveriges EU-mål utelämnas.
Läs mer: Dold klimatsmäll från lastbilar hotar Sveriges EU-mål




