I det ursprungliga avtalet om journalsystemet Millennium från 2018 fanns en oerhört stark sporre inbyggd för att faktiskt sjösätta systemet. På dagen för driftsättningen av piloten – ”Milstolpe MF1” som det heter i avtalet – skulle nämligen tillverkaren få ut 40 procent av sin totala nota för försäljningen av programmet.
Med gällande avtal motsvarar det 310 571 360 kronor.
”MF1” översatt till verkliga livet är det som hände i Borås för två veckor sedan. Men då fick Oracle: Ingenting.
Efter en reklamation gjord av förra regiondirektören Ann-Sofi Lodin tvingades Oracle nämligen sänka sina anspråk med minst 100 miljoner kronor, men de fick samtidigt också stryka premiärpremien.
I det nya avtalet finns ingen utbetalning alls inskriven i samband med driftstart av Millennium.
”Milstolpe MF1” står inte hellre längre för ”Driftsättning av pilot”, utan uppgiften är omdöpt till ”Godkännande av pilotdriftstest” och framflyttad till flera månader efter sjösättningen. Om allt hade rullat på skulle betalningen bli av i slutet av mars 2025. Och även om allt fram till dess hade gått prickfritt, var det inte längre tal om några 40 procent, utan 15.
Överlag är det slående att samtliga poster i den nya betalningsplanen bytt namn. Det finns inte längre några förväntade ”leveranser” att betala för. Bara ”leveranstester”.
Att ledningen hade så här stora frågetecken kring Millennium, och inte ville betala på premiärdagen, är nyheter för de anställda i vården – de som fick hantera kollapsen ute i verksamheten.
– Man tog alltså hänsyn till pengarna, men inte till oss. Det är oacceptabelt, säger Laura Raduta, fackligt ombud för läkarna på sjukhuset i Borås.
– Det verkar ju som om de känt till ganska väl hur illa det kunde gå, men ändå valt att gå vidare. Och i det har de utsatt personal för stora arbetsmiljörisker och patienter för stora medicinska risker, säger Hanna Kataoka, ordförande för läkarföreningen på Sahlgrenska.
Hanna Kataoka tycker också att detaljerna från det omförhandlade avtalet som DN redgör för visar på en insikt om problemen, även från Oracles sida.
– Det talar för att det har funnits en medvetenhet om bristerna där med, annars hade man väl aldrig velat pruta på det sättet gissar jag, säger hon.
Den amerikanska techjätten Oracle har inte svarat på DN:s frågor sedan den 11 november i år och ingen ansvarig från regionens sida vill i nuläget ställa upp på intervju om de ekonomiska åtagandena gentemot Millenniumtillverkaren.
Först efter tre arbetsdagar får vi ett skriftligt besked från pressavdelningen på Västra Götalandsregionen. Mejlsvaret har ”stämts av” med nuvarande regiondirektör Håkan Sandahl och enligt honom är alla betalningar till Oracle pausade, lika länge som pilotdriftstestet är pausat.
Regionen bekräftar i mejlet att betalningsplanen ändrades 2022 just på grund av att det fanns farhågor kring hur Millennium – eller det som de kallar ”lösningen” – skulle komma att fungera:
”Syftet med ändringen var att VGR skulle ges bättre möjlighet att testa (pilotdrifttesta) lösningen innan betalningsmilstolpen inföll.”
Kostnaderna för Millenniumsystemet har också fler delar än själva inköpspriset. I betalningsplanen som DN läst redovisas till exempel de planerade utläggen för underhåll och support.
De första sju åren handlar det om cirka 15 miljoner kronor om året, men sen ökar posten dramatiskt i storlek. År åtta uppgår den till 40 miljoner kronor, och år nio 80 miljoner. Det finns ingen enskild post som förklarar den mångdubblade underhållsnotan.
Hela budgeten för Västra Götalands del av Millennium är på 3,4 miljarder kronor.
Läs mer:
Distriktssköterskan om Millennium-dagarna: ”Tuffaste veckan i mitt liv”
En vecka efter starten: Här är anmälningarna mot Millennium