Kampen mot gängkriminalitet är ett av huvudnumren i Tidöavtalet mellan regeringen och SD. Tre år efter att avtalet presenterades har en rad straff skärpts, rättsväsendet har fått ökade resurser och nya verktyg.
Men det är svårt att slå fast att gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten skulle vara på väg att tryckas tillbaka.
En positiv utveckling är att antalet skjutningar gått ner kraftigt. Det är också färre som dör i skjutningar.
År 2022 inträffade 314 skjutningar till och med september. För samma period 2025 är siffran 113, enligt polisen. Antalet personer som skjutits till döds har samma period minskat från 49 till 26 personer (i siffrorna ingår inte de tio personer som dödades på Risbergska i Örebro).
Polisen pekar på att man lyckas förhindra betydligt fler våldsdåd, inte minst tack vare utökade möjligheter till hemlig avlyssning av kriminella miljöer. Enligt polisen klaras dessutom betydligt fler dödsskjutningar upp.
Å andra sidan har sprängningar och brandattentat ökat. Det är dock sällan de leder till dödsfall och sprängningarna har på senare tid oftast utförts med kraftig pyroteknik och inte sprängämnen.
En annan positiv utveckling är att fler gängkriminella som agerar från utlandet grips. Hittills i år är det 183 personer, rekord enligt polisen. Av dessa klassas 35 som ”prioriterade aktörer”.
Det finns dock få tecken på att antalet gängkriminella minskar. Enligt den lägesrapport som polisen presenterade hösten 2024 bedöms det finnas 14 000 aktivt gängkriminella i Sverige och ytterligare 48 000 med kopplingar till gängkriminalitet. De siffrorna väntas skrivas upp när nästa lägesrapport som presenteras i november.
Polisen bedömer nu också att omkring 700 gängkriminella verkar från utlandet, vilket är hundra fler än tidigare bedömningar.
En negativ trend sedan 2022 är att allt yngre rekryteras av gängen för att utföra våldsdåd. 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för involvering i mordplaner fram till och med september. Sedan dess har antalet snabbt skjutit i höjden och hittills i år är det 127, enligt nya siffror från Åklagarmyndigheten.
Misstankarna mot dessa barn rör framför allt försök, förberedelse, stämpling och medhjälp till mord, men även nio fullbordade mord och ett par fall av anstiftan.
Barnen rekryteras ofta via sociala medier, där gängkriminella lägger ut beställningar på våldsdåd. En ny trend är också att barn har börjat rekrytera andra barn, enligt justitiedepartementet.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker inte man kan hävda att brottsligheten förvärrats sedan 2022, men att den förändrats.
Kriminologen Manne Gerell anser att den övergripande bilden är att det blivit bättre.
– Den bästa indikatorn för mig är hur många som dör eller blir allvarligt skadade och där har vi på skjutningar sett en massiv minskning, säger han.
Gerell kan inte peka ut någon specifik åtgärd i Tidöavtalet som avgörande, utan bedömer att framgången framför allt har att göra med att polisen fått mer resurser.
– Allt annat är små pusselbitar som var för sig knappast kan ha spelat någon roll, säger han.
Bland de minst effektiva åtgärderna rankar han visitationszonerna, som använts mindre än förväntat och inte heller gett några tydliga resultat när de använts.
Polisen och regeringen pekar på att våldsnivån inom gängmiljön fortsatt är hög och risken för nya våldsspiraler är latent.
– En farhåga är att hundratals barn och ungdomar som tagits för involvering i de här brotten för några år sedan, i hög utsträckning kommer att vara ute på gatan igen snart om de inte redan är det, säger Gerell.
