Totalt 38 100 elever, eller 10,6 procent, blev av med bidraget på grund av ogiltig frånvaro under det senaste läsåret. Det är 3 500 fler än föregående läsår, enligt Centrala studiestödsnämnden (CSN).
– Det är en längre trend. Med undantag av pandemiåren har andelen gymnasieelever med indraget studiebidrag i skolan ökat de senaste 15 åren, säger Peter Engberg.
Embla Persson, ordförande för Sveriges elevkårer, tycker att skolorna nu ”måste säkerställa att det finns system för att fånga upp elever”.
”En av fyra gymnasielever tar inte examen i dag och det borde vara i samhällets intresse att säkerställa närvaro och tillhörighet i skolan för alla elever”, säger hon i en skriftlig kommentar.
Vidar Ekman, tillförordnad ordförande för Elevernas riksförbund, delar oron.
”Orsakerna till denna utveckling är komplexa och varierar från individ till individ. Möjliga faktorer inkluderar ökad psykisk ohälsa, socioekonomiska utmaningar och brist på stöd inom skolan”, skriver han i ett sms.
”Det är avgörande att samverkan mellan skolan och andra relevanta aktörer ökar för att etablera vad orsaken till frånvaron är, och utifrån det erbjuda eleven det stöd som den behöver.”
Det är gymnasieelever med mer än fyra timmars upprepad frånvaro i månaden som riskerar att rapporteras av skolan till CSN och bli av med studiebidraget.
Vad den ökade frånvaron beror på vet inte CSN, men en förklaring kan vara skärpta rutiner.
– Allt fler skolor övergår till digital uppföljning av elevfrånvaro, vilket kan förenkla administrationen. Det är en möjlig förklaring till utvecklingen, men sannolikt inte hela, säger Peter Engberg.
Förutom att eleven kan bli återbetalningsskyldig kan bidrag från exempelvis Försäkringskassan påverkas, säger Engberg.
– Om eleven är över 18 år är de här bidragen knutna till att elever tar emot studiebidrag. Skolkar eleven kan det få effekten att bostadsbidrag och underhållsstöd till familjen dras in.
Läs mer: Fler texter om privatekonomi
