DN har tidigare rapporterat om att inflationen och ökade kostnader för pensioner slagit hårt mot regionerna under 2024. Nu visar siffror från Arbetsförmedlingen för årets första åtta månader att varslen inom vård och omsorg är anmärkningsvärt höga.
I delar av landet är varslen inom sektorn de största på 15 år – det handlar om Östergötlands, Värmlands, Blekinge och Västerbottens län.
Totalt har 4 448 personer inom vård- och omsorgssektorn varslats under 2024. Det är troligtvis den högsta siffran för offentliganställda sedan 2010, när Arbetsförmedlingen började föra varselstatistik uppdelat i län och näringsgren.
År 2023 varslades över 14 000 inom vård- och omsorgssektorn, men 11 000 av dessa var anställda av det privata bolaget Humana assistans, som varslade hela sin personalstyrka det året.
– Ja, det stämmer att vi har legat på höga nivåer under det första halvåret i år. Sedan har siffrorna mattats av under juli och augusti. Den här lågkonjunkturen har kännetecknats av en kostnadskris kopplat till inflationen, som också har gett en tuffare situation inom vården totalt sett, säger Marcus Löwing, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.
På en presskonferens med finansminister Elisabeth Svantesson (M) och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i förra veckan var budskapet att inflationen pressats neråt, och att situationen i regionerna ser bättre ut inför 2025.
Nästa år stannar de riktade extratillskotten till regionernas sjukvård därför på blygsamma två miljarder, jämfört med nio miljarder i år.
– Regionerna har fortfarande problem efter pandemin och inflationschocken. I det här läget borde regeringen ta ett större ansvar för sjukvården, har Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, tidigare sagt till DN.
Av Arbetsförmedlingens statistik över varselvågen framgår att Östergötlands län sticker ut med över 1 015 varslade, varav majoriteten inom regionen som kämpar med ett underskott på 1,7 miljarder kronor. Regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M) anser att regionerna bär ett stort ansvar för att räta upp ekonomin.
– Vi kommer ha ett fortsatt tufft läge, och de personer vi varslat kommer att avsluta sina anställningar först under våren 2025. Men vi ser ändå en ljusning, säger Marie Morell.
Regionen varslade i februari 900 anställda, men cirka 600 har redan slutat självmant.
Enligt Arbetsförmedlingen brukar varslen resultera i att cirka 60 procent är uppsagda sex månader efter att varslet lagts och att runt 20 procent är inskrivna på Arbetsförmedlingen vid samma tidpunkt.
Totalt kommer antalet tjänster att minska med mellan 1 000 och 1 200, eller 7-8 procent, inom hälso- och sjukvården. Läkare och sjuksköterskor är undantagna, men utöver administrativ personal och medicinsk-teknisk personal berörs undersköterskor, psykologer och arbetsterapeuter.
– Det går inte att minska så mycket utan att det har betydelse för utbudet. Det kommer att bli minskad tillgänglighet och längre väntetid till behandling, säger regiondirektör Mikael Borin.
Minskad tillgänglighet till vårdcentraler, barnhälsovård och psykiatri och delar av sjukhusvården är förväntade effekter.
I Värmlands län har 248 personer varslats inom vård och omsorg, till och med augusti. Ett varsel om 100 tjänster lades av Region Värmland i våras. Regiondirektören Peter Bäckstrand gav nyligen besked om att 120 tjänster i hälso- och sjukvården måste försvinna.
Läs mer:
Finansministern: ”Vården är viktig, men allt handlar inte om pengar”
