Riksbanken är Sveriges centralbank. De ska se till att inflationen är låg och stabil över tid, bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt och se till att det går att göra betalningar. Riksbanken ger också ut Sveriges sedlar och mynt.
Riksbanken beslutade den 20 februari om en ny strategisk allokering för valutareserven, vilket förenklat betyder vad den ska innehålla för tillgångar. Valutareserven ska ge en bra avvägning mellan beredskap, risk och avkastning, som Riksbanken uttrycker det.
En följd av beslutet blev att öka andelen dollar i valutareserven från 62 procent till 70 procent.
– Svenska banker har en hög andel av sin finansiering i dollar. Både under finanskrisen och under pandemin bidrog vi med likviditetsstöd i dollar, säger Heidi Elmér, avdelningschef för marknader på Riksbanken.
Efter beslutet om höjningen började Riksbanken i tysthet köpa upp dollar. Det som behövdes var cirka 3 miljarder. Det var först när man nått 70-procentsgränsen som man gick ut med ett pressmeddelande om förändringen.
– Vi ville inte störa marknaden eller riskera att få sämre priser från våra motparter om de vet exakt vad vi ska göra, säger Heidi Elmér.
Men timingen för dollarköpen blev långt från idealiskt. Anledningen är att efter Donald Trump tillträdde som president den 20 januari i år har dollarn tappat rejält i värde.
Den 20 februari, när Riksbanken beslutade om förändringen av valutareserven, stod dollarn i 10,73 kronor. När Riksbanken meddelade förändringen hade dollarn fallit till 10,04 kronor. En nedgång med 6,4 procent.
Under den här perioden hade inte den stora turbulensen börjat. Det var den 2 april som Donald Trumps meddelade sin tullchock som ledde till stor oro på finansmarknaderna. Det ledde också till ett rejält tryck nedåt på dollarkursen som nu är 9,62 kronor.
En nedgång på drygt 10 procent mot nivån när Riksbanken fattade beslutet att köpa dollar. Den kraftiga nedgången för dollar kommer innebära en förlust för Riksbanken.
– Det har ju varit ganska stora valuta- och marknadsrörelser generellt och det slår på vår avkastning kortsiktigt, säger Heidi Elmér.
Hur stor förlusten blir vill inte Riksbanken säga.
– Exakt vad det där blir i slutändan återstår att se. Vi publicerar våra resultat på årsbasis i vår årsredovisning, säger Heidi Elmér.
Sedan Riksbanken presenterade sin nya allokering har det kommit fler händelser som påverkat synen på dollarn, amerikanska statspapper och vad som händer med landets ekonomi.
I samband med oron kring Trumps tullbesked så steg de amerikanska långa marknadsräntorna rejält. Ett tecken på misstro mot USA:s ekonomi. Något som fick president Trump att tillfälligt pausa tullplanerna.
Nästa oroshärd var att Trump attackerade den amerikanska centralbanken Federal Reserves chef Jerome Powell och krävde räntesänkningar. Om centralbankens oberoende börjar ifrågasättas skulle det också kunna pressa dollarn. Senast i söndags uppmanade Donald Trump centralbankschefen att sänka räntan.
Federal Reserve har spelat en viktig roll vid tidigare finansiella kriser som under pandemin och finanskrisen.
– Vi följer den här utvecklingen väldigt noga. Hittills har vi inte valt att agera på den nya informationen som har kommit, säger Heidi Elmér.
– Vi har högt förtroende för våra kollegor på Fed.
