Mellan januari 2022 och samma månad i år steg den rörliga snitträntan på ett bolån i Sverige från 1,5 till 4,9 procent. Men räntan på ett vanligt bankkonto ökade betydligt mindre – från 0,1 till 2 procent.
Mellanskillnaden har bidragit till en explosion i det som kallas räntenettot. Bankernas ränteintäkter har helt enkelt ökat mer än deras egna räntekostnader. Och vinsterna har stigit.
– Det är väl belagt att bankerna är snabba med att ändra sina utlåningsräntor och långsamma med att ändra inlåningsräntorna när marknadsräntorna ökar, säger Viktor Elliot, bankforskare vid Göteborgs universitet.
Med hjälp av statistik från Finansinspektionen har DN gjort en uppskattning av vad de ökade marginalerna betyder för de svenska bankerna.
Siffrorna visar ett tydligt brott mot den tidigare trenden i samband med Riksbankens räntehöjningar våren 2022. Bankernas räntenetto ökade då snabbt från strax över 30 miljarder kronor per kvartal till, som högst, 56 miljarder.
Totalt har bankernas tjänat 125 miljarder kronor extra i räntenetto sedan 2022, visar DN:s beräkningar.
Under det senaste halvåret har räntesänkningarna dämpat intäkterna något. Men Finansinspektionen slår i sin senaste Bankbarometer fast att bankernas lönsamhet fortfarande är ”hög i ett historiskt perspektiv”.
Flera mått på avkastning och lönsamhet bekräftar den bilden. En indikator är bankernas nettoresultat, som också har stigit kraftigt sedan nollränteperioden. Förra hösten närapå fördubblades resultaten jämfört med den tidigare trenden.
Bankernas högre nettoresultat motsvarar totalt 80 miljarder kronor sedan 2022. Ungefär 10 000 kronor per vuxen svensk.
Men i praktiken är det inte bara privatkunderna som har blivit mer lönsamma. Bankernas ökade räntenetto kommer i minst lika hög grad från företagskunderna.
Dessutom har de svenska bankerna haft ett mycket stort eget sparande i Riksbanken. Räntan på dessa konton har följt styrräntan nära, från 0 till toppen på 4 procent.
Finansinspektionens siffror tyder på att en stor del av bankernas ökade ränteintäkter kommer från just den posten.
Bankforskaren Viktor Elliot tolkar de ökade vinsterna som ett underbetyg på konkurrensen.
– Indirekt är det här också ett underbetyg till Finansinspektionen. De har försökt göra det mycket lättare att byta bank och så vidare, men har inte lyckats nå fram. Jag skulle säga att det här indikerar att kunderna fortfarande är ganska dåliga på att flytta sina pengar till konton med högre inlåningsränta, säger han.
