På onsdagseftermiddagen röstade en stor majoritet av riksdagens ledamöter för att tillåta att anonyma vittnen får användas i förundersökningar och rättegångar. Detta om det finns risk för vittnets eller dess närståendes säkerhet. 245 ledamöter röstade ja, 57 nej och 47 var frånvarande.
Den nya lagen innebär att vittnen tillåts lämna uppgifter under anonymitet vid utredningar om brott som har ett straffvärde på minst två års fängelse. Enligt förslaget krävs beslut i domstol för att få använda anonyma vittnen. Domstolen ska då väga vittnets skyddsintresse mot den misstänktes rättssäkerhet.
– Tystnadskulturen ska brytas och skyddet för vittnen stärkas. Det är också avgörande för tilliten till vår rättsordning att människor kan erbjudas trygga former för att prata med rättsväsendet, har justitieminister Gunnar Strömmer tidigare sagt.
Flera rättsvårdande myndigheter har kritiserat förslaget och menat att det strider mot rättssäkerheten, bland dem Justitieombudsmannen, Domstolsverket och Lagrådet som samtliga har avrått från att implementera förslaget. Enligt kritikerna finns risk för att förtroendet för rättsväsendet skadas, samtidigt som det har begränsad nytta. Även Institutet för mänskliga rättigheter har motsatt sig förslaget.
Lagen börjar gälla vid årsskiftet.
Läs mer:
Vändningen: S positivt till anonyma vittnen
Lagrådet säger nej till anonyma vittnen
Jens Lapidus: Att tillåta anonyma vittnen är att ge sig ut på farligt djupt vatten
Anonyma vittnen – riskerar vi grundläggande rättsprinciper?
