DN kunde tidigare i veckan berätta att åtminstone 57 av Sveriges riksdagsledamöter under höstens allmänna motionstid undertecknat motioner med större plagiat. En svensk riksdagsledamot sticker dock ut på ett annat sätt.
Sedan riksmötets öppnande den 10 september har nämligen socialdemokraten Olle Thorell skrivit över 180 skriftliga frågor till Sveriges ministrar. Det innebär i genomsnitt 18 frågor i veckan, frågor som ministrarna måste svara på.
Fakta.Skriftliga frågor i riksdagen
Alla riksdagsledamöter kan lämna in skriftliga frågor till regeringens ministrar. Det är en del av riksdagens kontrollmakt och reglerat i regeringsformen.
Frågorna kan handla om en rad olika politiska ämnen. Syftet är att riksdagens ledamöter ska kunna få svar från regeringen i aktuella frågor. I regel utnyttjas skriftliga frågor främst av ledamöter som tillhör partier som sitter i opposition.
Ministrarna måste svara på ledamöternas frågor. Skriftliga frågor som lämnas in före klockan 10 på torsdagen ska besvaras senast klockan 12 på onsdagen vecka efter. Under sommaren har ministrarna längre tid på sig att svara.
Källa: Riksdagen
Siffran är rekordhög. Olle Thorell har hittills under hösten skrivit nästan 40 procent av alla skriftliga frågor som skickats in. Den ledamot som har ställt näst flest frågor, Richard Nordin (C), har skrivit 14.
Senast en ledamot skrev så många frågor under ett riksdagsår var 2020, när Björn Söder (SD) skrev över 400 frågor på ett år. Men Olle Thorell har alltså skrivit nästan hälften så många på bara två månader. Olle Thorell, som följs av över 25 000 konton på Facebook, publicerar många av de frågor han skickar in på sin sida, under hashtaggen #dagensfråga.
Frågorna rör en mängd olika ämnen, från så kallade scamfabriker i Sydostasien till ledsagning. Olle Thorell är Socialdemokraternas biståndspolitiska talesperson och de flesta skriftliga frågorna går alltså därmed till biståndsminister Benjamin Dousa (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), som svarat på över 60 frågor vardera som Olle Thorell ställt.
Ministrarna som fått flest frågor vill inte kommentera vad de anser om den stora mängden frågor. Men uppgifter till DN gör gällande att de innebär ett betydande arbetsbörda på utrikesdepartementet.
Olle Thorell själv ser de skriftliga frågorna som ett sätt att påverka och ställa regeringen till svars för sin politik. Många av frågorna kommer från hans följare i sociala medier, som han efterlyser frågor från. Olle Thorell anser att frågorna han ställer är relevanta och viktiga, även om de riskerar att innebära merarbete för regeringen.
– Jag vill nå utanför mitt uppdrag. Då måste man arbeta på ett innovativt och kreativt sätt och det tycker jag att jag gör nu. Det här handlar ju inte bara om mig, utan om de här människorna som frågorna gäller. När jag ställer frågor om Bahá’í-minoriteten i Iran så gör jag det för att det är ett angeläget ämne.
Olle Thorells frågor är genererade med hjälp av artificiell intelligens, någonting han medgett på sin Facebooksida. Det är så han kunnat skriva så många frågor på så kort tid.
– Jag står för varenda fråga. Jag gör verkligen inte det här för att jäklas. Jag ser till att kolla källorna och när det är ämnen som jag inte är lika insatt i själv ber jag andra om hjälp.
Hur ser du på risken för faktafel? Vi hittar till exempel en fråga där du påstår att Indonesien förbjudit samkönade relationer, någonting som inte stämmer.
– Har man fel fakta så är det beklagligt, absolut. Det får jag kolla närmare på.
Det finns inga formella hinder för att använda sig av AI-verktyg för att skriva motioner eller frågor som riksdagsledamot.
– Riksdagens ledamöter är fria att använda vilka tekniska hjälpmedel de vill i sitt arbete. Det som är viktigt för mig är att parlamentariska verktyg, som skapats för att riksdagens ledamöter ska kunna granska regeringen, används på ett omdömesgillt sätt för att ställa relevanta frågor, säger talman Andreas Norlén.
Läs mer: Riksdagsledamöternas förslag – klippt och klistrat från särintressen
