Regeringen beslutade 2017 om att antalet polisanställda skulle öka kraftigt och Polismyndigheten gavs uppdrag att utöka kapaciteten i antagningsprocessen. Efter larm om svårigheter att fylla platserna och att olämpliga personer antas till polisutbildningen inledde Riksrevisionen i maj 2024 en granskning – som nu har presenterats.
Antagningsprocessen har flera stora brister, slår Riksrevisionen fast. Bland annat har Polismyndigheten inte tagit fram en heltäckande arbetsanalys som beskriver vilka förmågor och egenskaper som krävs i polisyrket.
– Utifrån den kan man dra slutsatser kring vilka utbildningskrav som ska gälla och vilka tester man behöver använda. Det är en grundläggande förutsättning för att vara förvissad om att man har ett underlag för just det särskilda yrket, säger Linda Jönsson revisionsdirektör.
Bristerna i arbetsanalysen gör det svårt att identifiera lämpliga tester och rimliga kravgränser i antagningen, fortsätter Linda Jönsson.
– Bakgrunden till flera gränsvärden är problematisk, och det ökar risken att personer som skulle vara lämpade underkänns på oklara grunder och åker ur tidigt i processen.
Den nuvarande antagningsprocessen består av begåvnings-, personlighets-, syn-, färgseende-, hörsel- och muskeltest, samt läkarbedömning, fysiskt arbetsprov, psykologisk bedömning, säkerhetsprövningsintervju och registerkontroll.
En sökande som underkänns i ett av momenten faller bort enligt en så kallad falluckeprincip.
– Det innebär att det blir väldigt stor vikt vid varje moment och inte minst att gränsen för godkänt är korrekt, säger Linda Jönsson.
Bristerna i urvalsmetoden riskerar att missgynna kvinnor och personer med utländsk bakgrund, enligt granskningen.
Riksrevisionen vill att Polismyndigheten utreder en övergång till den sammanvägningsmodell som övriga nordiska länder använder i sina polisantagningar. I den modellen kan styrkor vissa moment i kompensera för svagheter i andra.
– En sammanvägningsmodell är vad som förordas i forskningen, säger Linda Jönsson.
– Då blir det inte lika avgörande att det är exakt rätt gränsvärde för godkänt, eftersom det finns möjlighet att kompensera i ett annat test, fortsätter hon.
Riksrevisionen skriver att Polismyndigheten ”omgående bör ta fram en arbetsanalys av vad polisyrket innebär i praktiken”, och rekommenderar regeringen att se över 2017 års tillväxtmål för Polismyndigheten.
Polismyndigheten skriver i ett svar att granskningens slutsatser ingår i det fortsatta utvecklingsarbetet, och att en del av Riksrevisionens rekommendationer redan är omhändertagna.
Men myndigheten kommer också med invändningar. De skriver att Riksrevisionen överdriver betydelsen av en arbetsanalys ”då urvalsprocessen redan vilar på omfattande empirisk grund såsom gedigna studier och återkommande utvärderingar där yrkesverksamma poliser har bidragit till att definiera de mest relevanta kompetenserna och egenskaperna för yrket”.