Regeringen står inför ett svårlöst dilemma inom klimatpolitiken. Den kraftigt fallande tillväxten i skogen gör att Sverige är på väg att bryta mot EU:s klimatkrav – vilket kan tvinga regeringen att vidta åtgärder som höjer priset på bensin och diesel. Det har DN rapporterat om tidigare.
På frågor om hur regeringen ska lösa problemet har klimatminister Romina Pourmokhtari (L) hänvisat till den parlamentariska Miljömålsberedningen, som nästa år ska presentera förslag på området – men där präglas arbetet av konflikter, som DN har rapporterat om.
Nu kan DN berätta att regeringen samtidigt i tysthet har arbetat på en annan front för att lösa dilemmat. I förhandlingar med EU-kommissionen försöker Sverige, tillsammans med Finland som står inför liknande problem, få EU-kommissionen att öppna för en mer generös tolkning av lagkraven på skogen, det som kallas LULUCF.
Fakta.EU:s klimatkrav på skog och mark (LULUCF)
• För att EU ska nå det övergripande målet om noll nettoutsläpp till 2050 behöver stora mängder koldioxid tas upp av växtlighet i skog och mark – det som kallas LULUCF (Land use, land use change and forestation).
• Klimatkraven på skog och mark är uppdelad i två perioder, 2021-2025 och 2026-2030.
• För perioden 2021-2025 får nettoupptaget från brukad skogsmark inte vara mindre än landets skogliga referensnivå, som baseras på hur skogsbruket bedrevs perioden 2000-2009.
• Till 2030 behöver Sverige, enligt nuvarande bedömning, öka inlagringen av koldioxid i skog och mark till 49 miljoner ton om året.
• Nettoupptaget år 2022, det senaste året där det finns tillgänglig statistik, var 39 miljoner ton.
● Redan 2027 görs en avstämning för perioden 2021-2025. Om Sverige då redovisar ett underskott på till exempel 10 miljoner ton, minskar det tillåtna utrymmet för utsläpp från transportsektorn (ESR) lika mycket.
Källor: Naturvårdsverket, SLU, Sveriges uppdaterade nationella energi- och klimatplan
DN har tagit del av handlingar från Regeringskansliet som visar att Sverige varnar för att ”länder med mycket skog löper stor risk att inte klara sina mål” under rådande regelverk. Om man inte når målen skulle det, enligt regeringens brev till EU-kommissionen, få ”stora konsekvenser”.
Väsentliga delar av handlingarna är sekretessbelagda då det skulle kunna skada landet om uppgifterna röjs, enligt Regeringskansliet.
Huvudproblemet är dock välkänt: tillväxten i den svenska skogen har tvärbromsat. Regeringen pekar i skrifterna till EU-kommissionen på att detta bland annat beror på torkan 2018 och angrepp från granbarkborrar. Regeringen nämner dock inte i de handlingar DN tagit del av att ökad avverkning också har bidragit till att mängden koldioxid som lagras i skogen minskar.
I ett annat dokument uppmanar Sverige EU-kommissionen att ha ”realistiska förväntningar” på vad skogssektorn kan bidra med i EU:s klimatarbete framåt. Fokus bör, enligt regeringen, ligga på att kapa fossila utsläpp av växthusgaser istället för att förlita sig på ”kortsiktigt uppbyggande av osäkra kolsänkor i skogarna”.
EU:s vetenskapliga råd har konstaterat att inlagringen av koldioxid i skog och mark behöver öka kraftigt för att unionen ska klara sina klimatmål.
Klimatanalytikern Magnus Nilsson, som också är politiskt aktiv för Socialdemokraterna, menar att Sveriges agerande sätter hela EU:s klimatarbete på spel.
– Om Sverige inte respekterar EU:s klimatlagstiftning kommer EU:s löfte under Parisavtalet att spricka – och svajar EU så svajar hela den globala klimatpolitiken, säger han.
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) säger till DN att samtalen med kommissionen inte handlar om att minska kraven på Sverige.
”Det förs ingen diskussion om att minska kraven, däremot har vi ett intresse av att säkerställa att krav och flexibiliteter som finns i LULUCF-regelverket kan uttolkas korrekt samt blir tydliga och genomförbara”, skriver hon i ett mejl till DN.
Vad är det ni vill ändra?
”I utformningen av reglerna för LULUCF-sektorn i EU:s klimatramverk tycker Sverige att det bland annat måste tas hänsyn till osäkerheter som följer av naturliga förutsättningar, som temperatur, nederbörd, olika störningar som torka, storm, brand, insektsangrepp, men också rent bokföringsmässiga osäkerheter.”
Det sistnämnda, om bokföringstekniska osäkerheter, kan låta som en obetydlig detalj – men har i själva verket potential att välta eller rädda Sveriges klimatpolitik till 2030.
Finlands agerande nyligen ger en bild av hur mycket som står på spel. När landets myndigheter reviderade metodiken för att mäta hur mycket växthusgaser som tas upp av skogen, blev resultatet att landets utsläppsutrymme i ett slag ökade med 40 miljoner ton till 2030 – nästan lika mycket som Sveriges samlade utsläpp under ett år.
– Ingen anade att siffrorna skulle förändras så kraftigt, säger en källa i det finska regeringskansliet till DN.
Därför minskar klimatkraven på skogen i Finland
● När Finland i slutet av 2023 uppdaterade sin skogliga referensnivå upptäcktes att skogen lagrat betydligt mindre växthusgaser under referensperioden 2000-2009 än man tidigare trott.
● Därför minskade de totala kraven för perioden 2021-2025 med 40 miljoner ton koldioxid.
● Den viktigaste orsaken fanns i våtmarkerna, som visade sig länge ha avgett växthusgaser i stället för att lagra in dem.
● Eftersom klimatkraven utgår från hur mycket koldioxid som har lagrats i skogen historiskt – och kräver en ökning från den nivån – fick upptäckten den paradoxala att klimatkraven på Finlands skogar minskade.
● Trots detta ser Finland ut att missa EU:s klimatkrav på skogen.
Källa: Naturvårdsverket, Naturresursinstitutet Luke.fi
En motsvarande förändring i Sverige skulle i teorin kunna radikalt förbättra möjligheterna att klara klimatkraven. Men en uppdatering av referensnivån skulle också kunna slå åt andra hållet, med ökade klimatkrav och ett ännu svårare läge som resultat.
Så sent som i början av december fick SLU, tillsammans med Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, i uppdrag att ta fram förslag på hur den svenska referensnivån kan korrigeras, något som Altinget rapporterat. Myndigheterna har fyra månader på sig att komma fram till sitt förslag.
DN har sökt EU-kommissionen, som avböjer att kommentera pågående förhandlingar på området. Inte heller experter från EU:s vetenskapliga råd vill kommentera frågan, med hänvisning till att den är mycket känslig just nu.
Läs mer:
Här avgörs Sveriges klimatpolitik – och framtida bränslepriser
Klimatministerns hopp: en utredning kantad av konflikter
Klimatministern: ”Skogens tillväxt påverkas av vädret”
