En god ekonomi går hand i hand med en bra hälsa. Ju rikare du är, desto längre kan du förväntas leva, jämfört med grupper som har det sämre ställt. Det här gäller inte minst i USA där skillnaderna mellan fattig och rik är tydligare än i Europa. Följaktligen lever de rikaste amerikanerna betydligt längre än sina fattigare landsmän.
Å andra sidan är medellivslängden i många europeiska länder högre än i USA. Så hur länge kan en rik amerikan förväntas leva jämfört med sin europeiska motsvarighet?
I ett försök att ta reda på det har forskare vid Brown University School of Public Health i USA analyserat uppgifter från fler än 73 000 personer. Drygt 19 000 av dem kom från USA, medan resten kom från tre olika regioner i Europa: södra, östra samt nordvästra Europa där bland annat 1 850 personer från Sverige ingick.
År 2010 var alla deltagare mellan 50 och 85 år gamla. Med hjälp av uppgifter från olika undersökningar – bland annat Survey of Health, Ageing and Retirement (Europa) och Health and Retirement Study (USA) – delades deltagarna in i fyra olika inkomst- eller förmögenhetskategorier. Därefter räknade forskarna ut andelen i respektive kategori som dog under vart och ett av de nästkommande tio åren.
Resultatet, som nu redovisas i New England Journal of Medicine, visar att oavsett land eller region så var en betydligt högre andel av den rikaste fjärdelen fortfarande i livet tio år senare, jämfört med den fattigaste. I snitt hade den rikaste fjärdedelen en 40 procent lägre dödlighet under uppföljningstiden än den fattigaste.
Men analysen visar också att dödligheten för varje enskild inkomstkategori i USA var högre under uppföljningsperioden än sin europeiska motsvarighet, även för de rikaste. Av de mest välsituerade européerna var nämligen en större andel i livet tio år senare, jämfört med de rikaste amerikanerna. I stället var dödligheten bland dessa mer jämförbar med dödligheten för de fattigaste i vissa länder i nordvästra Europa, där förutom Sverige även Österrike, Belgien, Frankrike, Danmark, Tyskland, Nederländerna samt Schweiz ingick.
Hur kommer det sig?
Enligt forskarna är studien ännu ett exempel på vad ett ojämlikt samhälle gör med människors hälsa, även de som har det bra ekonomiskt. Ojämlikheterna drabbar nämligen inte bara de fattiga, menar forskarna, utan också de rika eftersom de – oundvikligen – är en del av samhället de lever i. De rika riskerar också att drabbas av allt från skjutvapenvåld och drogmissbruk till dålig mat. Enligt forskarna är deras resultat en påminnelse om detta.
Att ekonomin har betydelse gäller naturligtvis inte bara i USA, utan även andra länder.
– Ekonomin är jätteviktig för hälsan även i Sverige. I Stockholm lever män med högst inkomst i snitt nio år längre jämfört med dem som har lägst inkomst. För kvinnor är skillnaden fem år, säger Vicky Bartelink, som var projektledare för folkhälsorapporten 2023 vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm.
Varför är ekonomin så viktig?
– Det finns dels direkta orsaker, som att ha råd att köpa bra mat, bostad och hämta ut sina mediciner, dels indirekta, som att en dålig ekonomi kan orsaka stress och att man inte har råd att delta i sociala aktiviteter. Men eftersom en sämre hälsa även kan resultera i dålig ekonomi, brukar vi ofta använda utbildning som mått för att jämföra skillnader i hälsa. En utbildning är mer stabil. Vi brukar prata om utbildning, ekonomi och arbete som de tre viktigaste måtten.
Läs mer:
Vad sägs om en nybliven miljardär till frukost?
Så lyckliga är norrmännen – egentligen
