Kvinnan, i 30-årsåldern, är uppvuxen i ett mindre samhälle i irakiska Kurdistan, i vad hon beskriver som en mycket konservativ familj. Hon berättar att hon har blivit bortgift två gånger innan hon fyllt 18.

Från det andra äktenskapet har hon en dotter som följde med henne till Sverige 2015, när hon var i förskoleåldern.

Sedan dess har de bott här. Hon ansökte om asyl och angav hedersvåld som skyddsskäl, men fick avslag. Man ansåg att hennes berättelser om våldet inte har varit tillräckligt detaljerade och att vissa uppgifter var motstridiga.

Rådet hon fick, och följde, var att göra ett så kallat spårbyte – alltså att ansöka om arbetstillstånd och på så vis stanna i landet.

Det blev en period av relativ normalitet, berättar hon. Hon hade ett fast jobb som lokalvårdare och fick ett förstahandskontrakt på en lägenhet.

– Jag kände mig som en jättestark kvinna. Jag tog hand om min dotter och kunde köpa det hon behövde. För första gången i mitt liv kände jag mig trygg, säger hon.

Familjens försök att kontrollera henne hade dock, enligt henne, inte upphört. Efter att ha kommit till Sverige hade hon gått igenom en skilsmässa och inlett en relation med en svensk man, något som hade nått hennes familj.

– För dem är jag en hora, jag är smuts. De har sagt till min exmake att döda mig eller ta mig till hemlandet så att de kan göra det. De känner att de har tappat ansiktet framför släkten, säger hon.

Vid två tillfällen har hon anmält hotfulla samtal och meddelanden från okända nummer till polisen. Förutom den egna familjen, berättar hon att hon även hotats av sin exmake och hans familj.

På grund av detta ansökte hon och beviljades skyddade uppgifter hos Skatteverket år 2020, enligt dokument DN har tagit del av.

De senaste åren i Sverige har hon börjat bearbeta hedersrelaterade trauman från sin uppväxt. Socialtjänstens familjebehandlare kopplades in för att stötta henne i det. Hon kom också i kontakt med en kvinnojour som fokuserar på hedersproblematik.

Då kom bakslaget. Möjligheten till att göra spårbyte togs bort och hon kunde inte förlänga sitt arbetstillstånd. Tillvaron rasade. Hon kunde inte jobba kvar och behövde också flytta från sin lägenhet.

– Varje morgon vaknar jag i panik. Jag tar lugnande men inget hjälper mot ångesten, säger hon.

För att få stanna begärde hon en omprövning av sitt gamla asylärende.

I hennes ansökan ingick polisanmälningarna, intyg från socialtjänsten, kvinnojourer och andra som hon under åren har berättat sin historia för samt ett uttalande från Vulvamottagningen som bekräftar att hon är könsstympad.

Hon uppgav också att hennes dotter, som nu är tonåring, löper högre risk att utsättas för hedersvåld.

– Min familj kommer att försöka gifta bort henne direkt. De kommer könsstympa henne, säger hon och bryter ihop.

Migrationsverket och migrationsdomstolen avslog hennes begäran. I beslutet står det att det inte framkommit något som tyder på att kvinnan inte kan skydda sin dotter från att könstympas.

Det hänvisas också till att vissa typer av hedersvåld är olagliga i irakiska Kurdistan. Dessutom är könsstympning, enligt beslutet, ”en klart nedåtgående trend” i området.

En jurist på en kvinnojour som har hjälpt kvinnan är kritisk. Hon berättar att var tredje hedersutsatt kvinna som de möter uttrycker en oro för att hamna i samma sits sedan reglerna om spårbytet har tagits bort.

– Migrationsverket pratar om statistik, inte om just den enskilda familjen. Att man sätter en så stor press på en ensam kvinna, att hon ska kunna stå emot släkten och skydda dottern, visar att man inte förstår hur hedersproblematik fungerar, säger juristen som vill vara anonym då hon jobbar med hedersutsatta kvinnor.

Jesper Tengroth, presschef på Migrationsverket, förklarar hur man resonerat.

– I grundbeslutet så har den här åberopade hedersrelaterade hotbilden prövats och det har också varit en framåtsyftande bedömning i det. Avslaget har inte varit knutet till dotterns ålder, säger han.

I ert avslag skriver ni att könsstympningar har minskat i området. På vilket sätt säger det något om just den här kvinnans familj?

– Det gör det inte. Men Migrationsverket har inte grundat sitt beslut enbart på landinformation utan man tittar på de aktuella omständigheterna och hennes berättelse. Man lägger ett pussel för att skapa sig en helhetsbild.

Juristen som hjälper kvinnan beskriver hennes situation som omöjlig.

– Hon har ju skyddade uppgifter vilket innebär att hon inte får ha kontakt med familjen. Då förstår jag inte hur hon ska bevisa hotbilden. Det är nästan som att hon förväntas utsätta sig för våld för att bevisa att de har starka skäl att stanna i Sverige.

I veckan har hon lämnat in en ny överklagan, nu med större fokus på den tonåriga dotterns anknytning till Sverige. Mamman säger att dotterns framtid är det enda hon bryr sig om.

– Jag vill att hon ska växa upp i frihet, bli den hon vill och vara ihop med den som hon själv väljer. Hon ska inte behöva leva mitt liv.

Fakta.Spårbyte

● Den som vill bo och arbeta i Sverige måste vanligtvis ansöka om tillstånd innan resan hit.

● Tidigare har personer som fått nej på sin asylansökan ändå kunnat söka arbetstillstånd utan att lämna landet – ett sätt att ”byta spår” från asyl till arbete.

● Sedan 1 april 2025 är det inte längre möjligt. Det påverkar alla som har fått, eller ansökt, om arbetstillstånd efter ett avslag på sin asylansökan. Även familjemedlemmar berörs.

● Cirka 4 700 personer kunde komma att beröras när möjligheten till spårbyte avskaffades.

● Riksrevisionen har tidigare granskat systemet med spårbyte och hittat brister. Till exempel fanns risk för lönedumpning, skenanställningar och att redan utsatta människor riskerade att utnyttjas på arbetsmarknaden.

Källa: Migrationsverket/Riksrevisionen

Våld mot kvinnor i irakiska Kurdistan

Irakiska Kurdistan består av tre provinser i nordöstra Irak – Dahuk, Erbil och Sulaymaniyya – som tillsammans styrs som en autonom region. 2011 infördes lagar i regionen som förbjuder olika typer av hedersvåld, som barnäktenskap och tvångsgifte, men enligt internationella människorättsorganisationer finns det stora brister i hur lagarna tillämpas. 2023 mördades 20 kvinnor i regionen och 40 året före, skrev Amnesty International i en rapport från 2024. Mörkertalet anses dock vara stort och förövare i hedersmord kan slippa undan straff helt. Skyddade boenden är underfinansierade och liknar fängelser, enligt rapporten.

Källa: Amnesty International

Share.
Exit mobile version