Det första jordskalvet inträffade klockan 12.51, lokal tid. Då satt Marie Manrique i ett möte på IFRC:s – Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen – huvudkontor i Yangon i södra Myanmar.
Staden ligger drygt 60 mil söder om jordbävningens epicentrum i landets centrala delar. Trots det förstod de omedelbart vad som hade inträffat, säger hon.
– Vi är förberedda på hur vi ska agera i händelse av jordbävningar och evakuerade snabbt från byggnaden. Det första efterskalvet kom knappt tolv minuter efter det första skalvet. Och vi kände det tydligt ända ner hit, säger Marie Manrique, som är hjälporganisationens programkoordinator i Myanmar.
Myanmar utsätts ofta för naturkatastrofer. 2023 drabbades landet av jättecyklonen Mocha, och i fjol uppstod stora översvämningar och jordskred till följd av tyfonen Yagi.
– Men omfattningen på det vi ser nu är förmodligen värre än vi har sett på flera decennier, säger Manrique.
Landet befinner sig i inbördeskrig sedan en militärkupp 2021. Området där jordbävningen var som starkast är det område som har flest internflyktingar i Myanmar. Det är också ett område som ofta drabbas av värmeböljor och monsunregn under den här tiden på året.
– Konflikten och våldet har verkligen förvärrat de humanitära behoven och kommer förmodligen att fortsätta göra det.
Grundläggande sjukvårdsutrustning, vatten, mat och tak över huvudet är de största behoven i den här typen av krissituationer, säger Marie Manrique.
– Den här typen av katastrofer är inget som åtgärdas snabbt, det pågår under lång tid. Hur länge beror till står del på hur akutinsatsen går. Men vår uppskattning för en katastrof som den här är att Röda korsets insats kommer att pågå i flera år.
På fredagskvällen svensk tid har 144 personer bekräftats döda och 732 skadade. Siffrorna över både döda och skadade kommer sannolikt att stiga, enligt både experter och myndigheter. Även i Bangkok kollapsade flera byggnader till följd av jordbävningen och minst tio personer har bekräftats döda.
