Den svenska flygskatten har av kritiker pekats ut som något som hämmar Sveriges konkurrenskraft. Framför allt inom flygbranschen och näringslivet menar man att den får stora flygbolag att satsa på andra flygplatser framför Arlanda. Ett exempel som har nämnts är SAS som lägger allt större vikt vid Kastrup i Köpenhamn.
Nu stämmer Europas största flygbolag Ryanair in i kritiken. Bolaget ser en möjlighet att satsa på Sverige och fördubbla sin verksamhet här, men kräver i så fall att regeringen krattar för det först.
– Svenska regeringen behöver turboladda sitt arbete för att sänka kostnaderna för att flyga här, då kommer vi fylla luckan som finns, säger flygbolagets vd Eddie Wilson.
Luckan han pratar om är den trafik som saknas efter pandemin. Enligt Swedavias senaste statistik är flygtrafiken i Sverige just nu ungefär 80 procent av vad den var 2019.
Eddie Wilson menar att Ryanair enkelt skulle kunna dubbla sin svenska flotta, som i dag består av sex plan, och stå för resterande 20 procent om förutsättningarna bara var rätt.
– Vi har 50 nya plan som levereras nästa år, det är egentligen bara att ta sex av dem och ställa i Sverige så kan vi öka antalet passagerare från 4,5 miljoner till 9–10 miljoner och fylla luckan.
Vad är det som säger att flygandet måste tillbaka till nivån som var innan pandemin?
– Du stänger väl inte tågspår, vägar eller båttrafik bara för att folk är nöjda som det är? Det här är en vital del av infrastrukturen. Varför skulle ett land vilja dra in på det? Folk vill resa hit.
Det är inte mer än ett halvår sedan bolaget på ett bräde lade ner fem stora inrikeslinjer i Sverige med hänvisning till de höga kostnaderna, inte minst flygskatten. Sedan dess har regeringen börjat förbereda en halvering av skatten men det är inte riktigt tillräckligt för irländarna.
– Det är en jättebra start men de behöver göra mer. Folk pekar på skatten och säger att det bara är fem–sex euro per passagerare, en kopp kaffe eller en pint med öl, men det här påverkar besluten om var flygbolag förlägger sin tillgängliga kapacitet, säger Eddie Wilson och tillägger:
– Tittar du i Tyskland så håller de på att höja skatterna och där kommer vi faktiskt troligtvis att reducera vår kapacitet nu.
Återupptar ni inrikestrafiken om flygskatten försvinner?
– Jag skulle vilja ha mer av det i Sverige men det kräver att vi har fler plan baserade här för att kunna göra det framgångsrikt, för du behöver hög frekvens på de rutterna. Om kostnaderna sänktes mer och vi kunde ha fler plan här skulle vi överväga att återuppta inrikes också, säger Eddie Wilson, utan att gå närmare in på exakt hur mycket han tycker att kostnaderna ska sänkas.
När regeringen lade ut frågan om halverad flygskatt på remiss tidigare i år var många instanser kritiska. Naturvårdsverket var en av flera som konstaterade att utsläppen kommer att öka, och att skatten i själva verket borde höjas.
Det har även Jörgen Larsson, senior forskare vid Chalmers, sagt i en tidigare DN-intervju. Han menar att flygskatten är det främsta etablerade styrmedlet för att minska flygandet och utsläppen från sektorn, men att den i dag är så låg att den knappt märks.
Vissa skulle säga att skatten behövs för klimatet, är det inte så?
– Det finns ett missförstånd om att flygbolag inte betalar skatt. Förra året betalade vi en miljard euro i olika klimatskatter runtom i Europa, säger Eddie Wilson.
Det viktigaste för att snabba på den gröna omställningen i branschen på kort sikt, menar han är att fler satsar på större och modernare plan som släpper ut mindre och att inblandningen av hållbart flygbränsle tillverkat på förnybara råvaror ökar.
– Det är den enda realistiska vägen framåt. Elflygplan och vätgas är bara distraktioner i nuläget. Det får rubriker men kommer inte vara ett realistiskt substitut till storskaligt resande i ett kort perspektiv, säger Eddie Wilson.
Moderna motorer tål att en rejäl dos hållbart bränsle blandas i tanken, men de flesta bolagen har inte i mer än några procent eftersom det är så dyrt. Problemet ligger enligt Eddie Wilson i att produktionen är för låg, och att ingen engagerar sig för att ge producenterna incitament att producera mer.
– Det finns ingen koordination kring det här på europeisk nivå. En idé vore att ta det vi betalar i klimatskatter och lägga på initiativ för att göra mer hållbart flygbränsle, men det gör man inte. Det läggs på skolbussar och annat i de generella budgetarna i stället, säger Eddie Wilson.
Flygskatten
Flygskatten är en passagerarskatt som infördes i april 2018. Storleken varierar i dag mellan 69, 288 och 461 kronor per resenär beroende på resans längd. Regeringens förslag är att sänka de nivåerna till 39, 162 och 239 kronor.
Orsaken till att skatten inte tas bort helt är enligt regeringen att man inte vill förlora hela intäkten. Bara den föreslagna halveringen bedöms kosta omkring 900 miljoner kronor om året.
Källa: Regeringen
Läs även:
Flygskatten sänks – kritik från alla håll
Minskat inrikesflygande
