Den bristande kontrollen av inflationen, styrräntan och en fallande rubel upptar också ryska medier. Ryska statens tidning, Rossiyskaya Gazetas, rubrik är talande: ”Panikattack på Rysslands valutamarknad”. Den Moskvarbaserade finanstidningen RBK menar att det som krävs för att ”stoppa Rubelns fall är att höja styrräntan till 30–40 procent”.

Bara sedan början av november har valutan sjunkit med 11 procent mot dollarn. Priset för en dollar steg som mest förra veckan till 114 rubel. Historiskt har rubeln inte varit så låg sedan Ukrainakriget startade.

– Den ryska centralbanken försöker hantera ekonomin, men det vi ser är är sprickor mellan finanspolitik och penningpolitik. Militären vill ha mer. Centralbanken vill bromsa, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan.

Flera baslivsmedel i Ryssland har blivit mycket dyrare. Priset på potatis har stigit med 73 procent under år. Andra basvaror som lök och rödbetor har ökat med 20 procent, smör med 30 procent och priset på bröd, mjölk, fisk och gräddfil har stigit mellan 12 och 15 procent, rapporterar Huffpost.

Ett snitthushåll i Sverige lägger en dryg tiondel av sina inkomster på mat. Motsvarande verklighet för många ryska hushåll är att närmare två tredjedelar av hushållsinkomsterna går till livsmedel. Livsmedelspriserna kan dessutom vara betydligt högre utanför den ryska huvudstaden. Nyhetsbyrån Bloomberg intervjuar Tatyana, 72-årig kvinna, i staden Kirov, cirka 100 mil nordost om Moskva:

– Mjölk, smör, ägg och bröd är minst dubbelt så dyrt som förra året, säger hon.

I början av januari förutspådde den ryska centralbanken bättre tider, men dessa prognoser har hållit. Styrräntan skulle vara höga 9 procent men är nu uppe i 21 procent. Meningen med räntehöjningen var att försvara rubeln och motverka inflationen, men så blev inte fallet. Inflationen skulle bli drygt 4 procent men räknas nu till cirka 10 procent.

– Det är stora problem att mäta inflation i Ryssland. Transaktioner sker inte heller till marknadspris. Som företag måste du tillhandahålla de varor som staten behöver. Den högt satta styrräntan på 21 procent indikerar att inflationen i landet är högre än 10-12 procent, säger Torbjörn Becker.

Flera faktorer har bidragit till de stigande priserna på basvaror i Ryssland. Logistiska problem, produktionsutmaningar och en försvagad rubel har alla spelat en roll. Internationella sanktioner har ytterligare förvärrat situationen genom att störa leveranskedjor och begränsa tillgången till viktiga importvaror, rapporterar Reuters.

Dessutom har bristen på arbetskraft och föråldrad teknik inom jordbrukssektorn gjort Ryssland beroende av import för att möta den inhemska efterfrågan. Till exempel har landet importerat smör från Turkiet och Förenade Arabemiraten samt ägg från Azerbajdzjan för att stabilisera priserna.

Även den ryska regeringen har uttryckt oro över de stigande priserna och har uppmanat till åtgärder för att säkerställa tillräcklig tillgång på frukt och grönsaker. Den ryska staten har också börjat tvinga fram produktion av vissa varor och de ryska åklagarmyndigheterna har inlett utredningar om påstådda prisöverenskommelser bland mejeriproducenter.

Fakta.Dyrare ryska basvaror

De baslivsmedel som påverkats mest:

Potatis: 73 procent dyrare.

Smör: Mellan 20 och 40 procent dyrare.

Lök: Mellan 20 och 40 procent dyrare.

Lamm: Mellan 20 och 40 procent dyrare.

Rödbetor: Mellan 20 och 40 procent dyrare.

Gräddfil: Mellan 10 och 20 procent dyrare.

Mjölk: Mellan 10 och 20 procent dyrare.

Kål: Mellan 10 och 20 procent dyrare.

Fisk: Mellan 10 och 20 procent dyrare.

Bröd: Mellan 10 och 20 procent dyrare.

Kött: Mellan 10 och 20 procent dyrare.

Källa: Bloomberg, Huffpost

Läs mer:

Rapport: Rysk ekonomi sämre än Putins bild

Ukraina stänger av rysk gas vid årsskiftet

EU:s dolda oljehandel med Ryssland omsätter miljarder

Elias Rosell: Vi har inte knäckt Rysslands ekonomi – men vi kan göra det

Share.
Exit mobile version