Sverige kommer att få ansvaret för att leda den nya Natobasen i norra Finland, Forward Land Forces (FLF).
Det innebär också nya satsningar på militär och civil infrastruktur i norr. De öst-västliga förbindelserna blir allt viktigare, heter det i en samarbetsdeklaration som regeringarna i Sverige och Finland enades om tidigare i veckan.
Deklarationen nämner specifikt förbindelserna till den nordnorska hamnstaden Narvik. I en krissituation skulle materielleveranser och militär förstärkning till Sverige och Finland nå in den vägen.
Per Skoglund, universitetslektor, inriktad mot logistik på Försvarshögskolan, anser ändå att det finns sådant som är av större betydelse än förbindelserna till Narvik.
Enligt Skoglund är det viktigare med en järnväg mellan Sundsvall och Trondheim. Från Sundsvall går det lätt att ta sig över vattnet till Finland, menar han. En sådan förbindelse ligger längre från Ryssland än Narvik.
– Det finns ett motiv till en dubbelspårig förbindelse mellan Luleå och Narvik, en sådan är viktig för industrin, men den har mindre militär betydelse, säger Skoglund.
Finland ensamt om breda spår
Finland har just nu en spårvidd på 1524 millimeter, medan den allmänna standarden i Europa är 1435 millimeter.
Att Finland är avvikande beror på de historiska förbindelserna till Ryssland och Sovjetunionen.
Också de baltiska staterna har bredare spårvidd än Mellaneuropa. Där byggs spåren i nya Rail Baltica nu med europeisk spårvidd.
För infrastrukturens del tycker han det centralaste skulle vara en järnväg med europeisk spårvidd i Finland. Den borde gå över gränsen mellan Haparanda och Torneå och sedan ner längs den finska västkusten mot Helsingfors.
Hela det finska järnvägsnätet behöver inte byta spårvidd, understryker Skoglund.
Men det handlar inte bara om järnvägar, förbättring av vägar och broar behövs också enligt deklarationen.
– Förbindelserna i norr är väldigt viktiga för Finland, säger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors och expert på säkerheten i Nordeuropa.
Pesu konstaterar att en Natobas i norra Finland accentuerar behovet av att snabbt kunna flytta trupper genom Norge och Sverige.
Per Skoglund anser för sin del att det nordiska försvarssamarbetet fungerar bra, trupper kan lätt förflytta sig i de nordliga regionerna i Norge, Sverige och Finland.
– Men uppstår ett behov av att skeppa in stora mängder förstärkningar från Nato behöver vi en annan infrastruktur, säger han.
I Finland utreder Trafikledsverket just nu möjligheterna att dra ett spår med allmäneuropeisk spårvidd från Haparanda över gränsen till Finland.
Utredningen, som ska vara klar i augusti nästa år, ska också ge svar på frågan om det behövs nya spår med europeisk spårvidd mellan Sverige och Finland.
Den finska kommunikationsministern Lulu Ranne (Sannfinländare) har varit aktiv i frågan kring att införa europeisk spårvidd på åtminstone några bansträckor i Finland.
Finland och Sverige förbereder också gemensamma ansökningar till EU för förbättrade trafikförbindelser. EU betalar redan en del av den pågående elektrifieringen av banavsnittet Laurila-Torneå-Haparanda. Det arbetet, som kostar närmare 420 miljoner kronor, ska vara klart i höst.
Med tanke på försörjningstryggheten anser Matti Pesu att det skulle vara viktigt med ytterligare en järnvägsförbindelse från Finland till Sverige. Det spår som nu slutar i finska Kolari kunde förlängas till Kiruna.
– Det skulle trygga förbindelserna till hamnen i norska Narvik. Den järnvägen skulle tjäna både civil och militär trafik. Rent kommersiellt öppnar det en ny väg för sjötransporter vidare till Kina, säger Pesu.
