Ryska maten som ökar mest i pris: ”Putin bekymrad”

Livsmedelspriserna stiger snabbare i Ryssland än priserna på andra varor och tjänster. På ett år har frukt och grönsaker blivit 22 procent dyrare.

Matvarorna som ökade mest i pris under 2024 var potatis, lök, kål, röd kaviar, smör, rödbetor och gurka. För att klara efterfrågan har ryssarna börjat importera smör från Turkiet och Förenade Arabemiraten. Samtidigt har en del produkter blivit billigare, priset på bovete har sjunkit med 6,4 procent medan äggen har blivit 11,2 procent billigare, uppger den federala statistikmyndigheten Rosstat enligt oberoende nyhetssajten Meduza.

Enligt Emil Wannheden, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, finns det flera orsaker till de stigande matpriserna. Även om ryssarna är ganska självförsörjande på livsmedel behöver de importera saker som frön och utrustning – som har blivit dyrare. Kriget i Ukraina har också resulterat i arbetskraftsbrist, eftersom så många män har skickats till fronten.

– Under 2024 har regeringen begränsat exporten av vissa jordbruksvaror och ökat stödet till jordbruksföretag för att hålla nere priserna. Det är sådana punktinterventioner som ryska myndigheter tvingas göra, säger han till DN.

Samtidigt kommer uppgifter om att president Putins oro för ekonomin växer, skriver nyhetsbyrån Reuters som hänvisar till fem källor med insyn i saken.

Presidentens frustration ska ha varit uppenbar vid ett möte med företagsledare i Kreml den 16 december, då han enligt två av personerna skällde ut högt uppsatta ekonomiska tjänstemän. En av källorna som inte närvarade vid mötet, men informerats om innehållet i efterhand, säger att presidenten var uppenbart missnöjd när han fick höra att de privata investeringarna minskar på grund av ökade räntekostnader.

Delar av den ryska eliten anser att man bör förhandla fram en överenskommelse för att få stopp på kriget, uppger två källor med insyn i tankegångarna i Kreml.

I en kommentar till Reuters uppgifter medger Kremls talesperson Dmitrij Peskov ”problematiska faktorer” i ekonomin, men säger att den utvecklas i hög takt och att staten klarar av att hantera alla välfärdsbehov.

– Det finns problem, men tyvärr är nästan alla länder i världen förföljda av problem. Situationen bedöms vara stabil och det finns säkerhetsmarginaler, säger Peskov.

Rysk ekonomi vilar på export av olja, gas och mineraler. De senaste åren har ekonomin växt – i alla fall på papperet – trots sanktionerna som väst infört i spåren av den fullskaliga invasionen av Ukraina. Enligt Emil Wannheden kan man inte lita på siffrorna eftersom de är möjliga att manipulera.

– I vilket fall som helst ska man inte använda bnp som mått på hur tillståndet är i Rysslands ekonomi, eftersom det är en krigsekonomi. Att man spenderar en massa pengar på ökad militärproduktion ger automatiskt en bnp-ökning, men det är inte positivt för ekonomin.

Ryssland brottas med arbetskraftsbrist och höga räntor, i ett försök att få bukt med inflationen som ökar med de rekordhöga summorna som läggs på militären. Förra året steg inflationen med nästan 10 procent enligt officiella siffror, trots att centralbanken i oktober höjde styrräntan till 21 procent.

– Inga av de här trenderna visar några tecken på att avta.

Emil Wannheden menar att det är tydligt att Kreml tar de stigande matpriserna på allvar och försöker se till att problemet inte går överstyr. Det märks i regeringens kommunikation och i tv-program, bland annat i intervjuer med Putin. Ryssland försöker upprätthålla någon slags bild av normalitet trots kriget i Ukraina.

– Det har man försökt göra sedan man inledde den fullskaliga invasionen för nästan tre år sedan. Det blir svårare och svårare att upprätthålla illusionen ju längre tiden går. Stigande matpriser är en del av det problemet.

Livsmedelspriserna leder inte automatiskt till lägre stöd för Putin och kriget. Hur det faktiska stödet ser ut är svårt att veta, eftersom man inte kan förlita sig på opinionsundersökningar, men tidigare har presidentens stöd gynnats av att ekonomin går bra.

– Däremot gick ekonomin dåligt när Ryssland annekterade Krim 2014, men hans stöd var ändå högt. Han har använt krig och geopolitiska omvälvningar som något slags sätt att öka sitt stöd trots att ekonomin sviktar.

Läs mer:

Stridsvagnar slås ut – ryska styrkor byter taktik

Ryssarnas nya sätt att rekrytera soldater