Vintern närmar sig snabbt i Ishavet och det blir svårare att ta sig fram i haven norr om Ryssland. Ändå fortsätter den ryska skuggflottan att gå med olja och gas till Kina och Indien. Många av fartygen saknar rätt isklass, de är ofta oförsäkrade och det finns sällan en tydlig ägare som kan ta ansvar.
Skuggflottan är en del av handeln med rysk olja och gas som försöker smyga sig förbi de sanktioner som västländerna infört mot Ryssland efter den storskaliga attacken på Ukraina i februari 2022.
Andra veckan i oktober seglade över 60 fartyg på sträckan från Barents hav till Berings sund, enligt Barents Observers genomgång. Minst elva fartyg av dessa skepp hade ingen isklassning alls. Bland dem fanns två 19 respektive 24 år gamla oljetankrar flaggade i Panama och Sierra Leone.
– Sanktionerna mot Ryssland har lett till att västerländska fartyg har slutat trafikera rutten. För att täcka upp har Ryssland använt mindre säkra fartyg som saknar tillräckligt kraftig konstruktion för att klara isen. Det ökar risken för oljespill. Trafiken har dessutom ökat längs Rysslands ishavskust, säger Patrik Andersson.
Han är analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet och kommer senare i veckan att publicera en forskningsrapport om samarbetet mellan Ryssland och Kina i Arktis.
Kina och Ryssland samarbetar allt mer, både militärt och ekonomiskt. Den ökade handeln med rysk olja och gas är en del av det. Kina har blivit Rysslands viktigaste kund.
Vad får ett oljeutsläpp i Arktis för konsekvenser?
– Många hävdar att det skulle vara omöjligt att sanera det. Det är i vart fall oerhört logistiskt utmanande att göra det, säger Patrik Andersson och pekar på de sårbara ekosystemen i Ishavet.
Samtidigt som riskerna för oljeutsläpp och olyckor har ökat i Arktis har samarbetet mellan staterna däruppe minskat. Samarbetsorganet mellan de arktiska staterna går på sparlåga.
– Kort efter den ryska invasionen beslutade de andra sju arktiska staterna att pausa alla aktiviteter i Arktiska rådet. Det finns arbetsgrupper som har viss verksamhet. Men samarbetet är svagare i dag än det var före februari 2022.
Partik Andersson pekar också på att forskningssamarbetet om klimatförändringar i Arktis har påverkats.
Fakta.Arktiska rådet
Arktiska rådet bildades 1996 och består av de åtta arktiska staterna Danmark, Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA. Dessutom deltar sex organisationer för ursprungsbefolkningarna i Arktis.
Rådet ska främja samarbete, framför allt om hållbar utveckling och skydd av miljön i Arktis.
Efter Rysslands storskaliga anfall på Ukraina i februari 2022 sattes det mesta av arbetet i Arktiska rådet på sparlåga, men vissa arbetsgrupper har ändå en del verksamhet.
Källor: Arktiska rådet, Utrikespolitiska institutet
– Arktis är den ideala platsen för att studera den globala uppvärmningen. Man ser vad som händer där tidigare än man ser på andra platser. Men klimatforskning och miljöarbete är svårt att bedriva utan Rysslands medverkan, säger Patrik Andersson.
Samtidigt som han anser att Sverige borde upprätthålla ett visst samarbete med Ryssland på dessa områden förespråkar han hårdare sanktioner på andra områden, för att minska Rysslands olje- och gasförsäljning.
Patrik Andersson har disputerat på kinesiska investeringar i Arktis, och ser att sanktionerna mot Ryssland har hämmat Kinas vilja att investera där. Kina vill inte riskera att också drabbas av sanktioner från landets viktigaste handelspartners i väst.
– Det är en svår balansgång såklart, att behålla hård press på Ryssland med sanktioner, samtidigt som man upprätthåller en viss nivå av samarbete inom vissa kritiska områden, som klimatforskning och miljöarbete.
Vore det inte rakare att isolera Ryssland helt?
– Jo, men Arktis är en region som skiljer sig från andra regioner. Det är svårt att bedriva en del av det här klimatarbetet och miljöarbetet utan Rysslands medverkan. Landet har ju mer än hälften av den arktiska befolkningen och den största arktiska landmassan.
Kinaforskaren menar att om Sverige och andra västländer helt klippte banden till Ryssland skulle landet kanske i stället bjuda in andra ryssvänliga länder och skapa alternativa standarder och institutioner.
”Att helt exkludera eller isolera Kina och Ryssland från Arktiskt samarbete är varken realistiskt eller önskvärt och skulle kunna slå tillbaka och driva dem ännu närmare varandra”, skriver han i sin rapport.
