Ryssar arga och oroliga över Ukrainas offensiv i Ryssland

För snart två veckor sedan tog sig ukrainska militären in i regionen Kursk, där de nu kontrollerar en hel del mark. Det här är första gången på över 80 år som utländska styrkor befinner sig på ryskt territorium.

Det brittiska public servicebolaget BBC:s Rysslandskorrespondent Steve Rosenberg har besökt den lilla staden Aleksin i regionen Tula, som ligger mellan huvudstaden Moskva och Kursk. Hans intryck är att invånarna är mycket oroliga över Ukrainas offensiv och vill ha fred. Samtidigt förlitar de sig på att president Putin ska säkra freden – trots att det var han som beslutade om att invadera Ukraina.

En man säger att de huvudsakligen får nyheter från tv och internet, men att det är en hel del motstridiga uppgifter.

En kvinna undviker nyhetsrapporteringen på tv, eftersom den får henne att börja gråta.

– Så många personer har dödats. Jag är inte alls en ”politisk person”, men jag är arg. Varför händer det här oss? Någon lät det här hända, säger hon.

Ingen av dem som BBC pratar med hade förväntat sig att ukrainarna skulle ta sig över gränsen. Vissa hoppas att de krigförande parterna ska nå fram till en förhandlingslösning, andra upprepar statliga mediers ord om ”fred på Rysslands villkor” – att Ukraina ska kapitulera.

En kvinna menar att det viktigaste är att kriget inte kommer till staden.

– Våra soldater, och särskilt våra ledare, borde vara mer vaksamma och ta saken på allvar, säger hon.

Men en man hävdar att stadens invånare har förtroende för den ryska militären.

– Människor här tror på våra soldater, att de kommer att avsluta jobbet och vinna.

Enligt de ryska myndigheterna har över 300 000 personer flytt gränstrakterna eller evakuerats sedan Ukraina gick över gränsen i början av augusti. New York Times har pratat med ryssar som flytt till staden Kursk, som ligger tiotals kilometer från stridernas centrum.

Ljubov Prilutskaja som bor i Kursk säger att hon har förlorat kontakten med sina föräldrar i staden Sudzja, som intagits av ukrainarna.

– De ville inte åka därifrån. Och sedan var det för sent.

Hon fick inte reda på faran med att stanna kvar i Sudzja innan en av föräldrarnas grannar hörde av sig och frågade var hon kunde bo i Kursk. Nu ifrågasätter hon varför de styrande inte reagerade.

– Varför berättade de inte för människor? säger Ljubov Prilutskaja.

Människor som flytt vittnar om chock och förvirring.

Alesja Torba säger att det inte längre var möjligt att stanna kvar i hembyn Kasachja Loknja när beskjutningen startade – hon reste därifrån samma dag som ukrainarna kom. Men flera av hennes släktingar är kvar, liksom hennes hundar, katter och kycklingar.

– Antagligen kommer det inte att finnas något att återvända till, säger hon till den amerikanska tidningen.

Sudzjabon Ljudmila Brachmova evakuerades av ryska militären dagen efter starten på den ukrainska offensiven. Hon beskriver situationen som outhärdlig.

– Jag förstår inte varför det finns så mycket hat. Jag hatar inte något land och alla är lika. Vi vill alla leva.

Läs mer:

Kroppar ruttnar på gatorna inne i Ryssland

Ryska elitens barn slipper leran vid fronten