Redan i början av året trappade ryssarna upp användningen av glidbomber i samband med att de intog staden Avdijivka, skriver nyhetsbyrån Reuters.
I maj spelade vapnen en viktig roll vid en offensiv i Charkivregionen och i augusti dödades sju personer när ryska styrkor släppte glidbomber över ett flerbostadshus i staden Charkiv, enligt Ukraina. Månaden därpå skadades 21 personer vid en attack mot ett annat lägenhetskomplex. Samma månad slog ryssarna till mot ett ålderdomshem i Sumyregionen i en massiv glidbombsattack.
En vecka i mitten av september släppte ryssarna över 900 glidbomber över Ukraina, enligt president Zelenskyj. Andra veckan i oktober användes ungefär lika många, skriver Kyiv Independent.
Glidbomber är konventionella bomber – ofta från Sovjettiden – som utrustats med fenor och ett enkelt satellitnavigeringssystem. Konstruktionen gör att de glider fram mot målet. Ukrainarnas luftvärn har svårt att slå fast hur de rör sig i luften och har problem att skjuta ned dem.
Bomberna kan väga mellan 500 och 3 000 kilo och är billigare än ballistiska robotar och kryssningsrobotar. De är tillräckligt destruktiva för att ödelägga även starkt befästa ukrainska försvarspositioner.
– De är i grunden väldigt enkla, så du kan inte störa ut dem, du kan inte gömma dig för dem, sade Ukrainas förre utrikesminister Dmytro Kuleba till Financial Times tidigare i år.
En ukrainsk soldat har tidigare vittnat om bombernas effekt på människor och omgivning. Han körde en obepansrad bil när en glidbomb exploderade i närheten. Tryckvågen liknade inget han hade upplevt under sina tio år som soldat och organen började skaka inombods.
– Jag började blöda från öronen och näsan. Jag kräktes. Jag kämpade verkligen för att tala i två dagar efter hjärnskakningen, sade soldaten till The Times i våras.
Militära experten Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant i svenska Försvarsmakten, säger att ryssarna använder glidbomber mot mål längs hela frontlinjen. Användningen beror på vilka mål som attackeras – om de är lämpliga att bekämpa med glidbomber – samt på tillgång och efterfrågan.
– Glidbomberna ska jämföras med andra ammunitionsslag. Om du har brist på avancerade drönare, kryssningsrobotar eller andra robotar kan glidbomberna vara ett alternativ, säger han till DN.
Elfving har svårt att säga om ryssarna har brist på robotar och om det är därför de i allt större utsträckning använder sig av glidbomber.
– Ryssland attackerar kontinuerligt Ukraina med både drönare, kryssningsrobotar och robotar. Från gång till annan har det förekommit uppgifter om de inte skulle ha någon hög produktionstakt, men det verkar ändå som att de har relativt hygglig tillgång på robotar och avancerade drönare.
Det är också svårt att veta hur många glidbomber Ryssland har tillgång till. Klart är att de sannolikt har en hel del ”dumma bomber” – som inte kan styras – i lager. Dessa kan dock konverteras till mer avancerade vapen.
– Man kan konstatera att en del av de tyngre dumma bomberna användes redan under Afghanistankriget, så sannolikt finns det ett betydande bestånd av dumma bomber som man kan klä på med fenor och navigeringsutrustning.
Läs mer:
Soldat: Ryssarnas taktik är primitiv – men obeveklig
Expert: ”Enda fredsplanen som inte är skadlig för Sverige”
