Vid fronten pågår intensiva strider. Ryssland tar sig allt närmre den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i Donetskregionen – styrkorna är troligen mindre än en mil från stadens gräns, enligt det brittiska försvarsdepartementet.
På annat håll har Ukraina övertaget; i den ryska regionen Kursk. Landets framgångar har visserligen mattats av något den senaste tiden, men Ryssland saknar ändå fortfarande ett ordentligt försvar i regionen.
De ryska styrkorna består dels av soldater som är kontraktsanställda, dels av värnpliktiga som i regel tidigare inte skickats ut i strid utan verkar som beredskap att ta av vid behov. För ett tag sedan höjde president Vladimir Putin ersättningen för personer som går med i de väpnade styrkorna via kontraktsanställning. De ekonomiska incitamenten har lockat många till militären.
– Bor man i något av Rysslands fattiga områden kan man få en ekonomisk situation som man bara kunde drömma om ifall man stannade kvar hemma, säger militäranalytikern och den tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving.
Putin måste ta till andra metoder än en stor mobilisering, för att inte väcka allt för stort missnöje bland folket. Bland annat har landet omgrupperat några av soldaterna som strider vid fronten i Ukraina för att täcka upp i Kursk.
– Man har lite grann grävt i ladorna och tagit de förband man hittat som kan avvaras och satt in dem i Kursk, säger Jörgen Elfving.
Det handlar om mindre förband som flyttats från Donetsk och övriga frontlinjen.
– Ryssland sätter ihop ett hopkok av förbandsmassa, det är från luftförsvaret, marinen, de reguljära styrkorna. Det är en blandning av allt som skapar problem med logistik och när man ska leda soldaterna, det är en riktig soppa, säger Jörgen Elfving.
Nu har Kreml också börjat ta från förråden på andra håll.
För några dagar sedan beordrades ryska legosoldater att återvända från Burkina Faso och i stället stationera sig i Kursk, rapporterar BBC. Omkring 100 av de runt 300 som är på plats i det afrikanska landet kallas hem.
Det har även bildats frivilligförband av volontärer som ska strida i regionen under sex månader, enligt det brittiska försvarsdepartementet. Tidigare har dessa typer av förband haft i syfte att täcka upp för reguljära förband som saknade personal.
Enligt tankesmedjan Institute for the study of war, ISW, skapas dessa frivilligförband sannolikt för att Putin inte vill inleda någon stor mobilisering på grund av riskerna för folkligt missnöje, och samtidigt inte vill göra några stora omgrupperingar och riskera framgångarna vid fronten.
– Man har problem att förflytta förband som kan verka i Kursk och därför har man satt upp de här frivilligförbanden och kallat hem folk från Afrika, säger Jörgen Elfving.
Mycket tyder också på att värnpliktiga har satts in i striderna i regionen – något som går emot en tradition av att inte skicka ut de nyutbildade i krig. Det rapporterar New York Times.
– Det har varit ett sätt att vidmakthålla en militär beredskap över tid. Soldater ska ha minst fyra månaders utbildning i ryggen innan de kan sättas in i strid, säger Jörgen Elfving.
I början av kriget sade Vladimir Putin att det inte fanns några värnpliktiga i striderna, något som visade sig vara falskt. Sanningen var att hundratals hade satts in i Ukraina. Reaktionen från folket blev kraftig – så kraftig att Moskva drog tillbaka de värnpliktiga.
– Så det är en känslig fråga just nu, säger Jörgen Elfving.
