Alldeles för mycket av undervisningen i den svenska skolan saknar vetenskapligt stöd. Det konstaterar Riksrevisionen som riktar hårt kritik mot regeringen och skolmyndigheterna som de menar brister i sitt ansvar.

Det gör att lärarna själva måste leta reda på relevant information och sätta sig in i forskningsrön för att hitta fungerande metoder som de kan använda i klassrummet, till exempel när det kommer till läsinlärning, enligt Riksrevisionen.

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm skjuter över ansvaret på tidigare regeringar och Skolverket.

– Det här är en helt orimlig utveckling som egentligen pågått sedan 30 år tillbaka i Sverige, säger hon och tar metoden för läsinlärning, phonics, som exempel.

Trots att det är den metod som har det starkaste vetenskapliga stödet, har inte Skolverket eller lärarutbildningarna lyckats få lärare att förstå att det är den metod de ska använda, menar hon.

– Socialdemokraterna gjorde inget åt det här, trots att man visste att problemet fanns, säger Lotta Edholm.

Vad menar du med att man visste?

– Det räckte med att hänga med i nyhetsflödet, eller lyssna på vad lärare sa, för att man skulle förstå att det inte var Skolverket man gick till om man ville få bra metoder att använda för att lära små barn att läsa.

– När vi tillträdde för tre år sedan publicerade Skolverket i stort sett allt, även det material som saknade vetenskaplig grund, säger Lotta Edholm.

Det fanns heller inga skrivningar i deras instruktioner från regeringen om att deras arbete skulle vila på vetenskaplig grund, menar hon.

– Ett paradexempel är digitaliseringsstrategin. Den har att göra med en självbild som vi har i Sverige där någon bara kan säga att ”oj, nu ska vi digitalisera skolan” och så slänger man ut alla böcker och ersätter dem med paddor.

Ett problem är att vi i Sverige vill ligga i teknikens framkant och vara moderna i alla lägen, menar Lotta Edholm.

– I juli 2024 gav vi Skolverket det uppdrag som de själva benämner som ”städuppdraget”, att se över allt material som publicerats för att se att det finns en vetenskaplig grund, säger Lotta Edholm.

Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström, som tillträdde för ett år sedan, instämmer med kritiken.

– Den är i allra högsta grad relevant och vi har verkligen ett arbete att göra, säger han och berättar att Skolverket bara under det senaste året har avpublicerat omkring 700 forskningsartiklar som man i efterhand har bedömt inte vara relevanta.

Han nämner också att ett vetenskapligt råd har kommit på plats för att underlätta styrningen.

Varför är det här viktigt?

– För att 20–25 procent av ungarna inte kan läsa när de lämnar grundskolan, det är en konsekvens av att skolmyndigheterna har brustit i det här ansvaret, säger Lotta Edholm.

Hur ser du på ditt eget ansvar?

– Mitt ansvar är att göra något åt det här och det har vi också gjort. I stort sett i varje direktiv vi har gett skolmyndigheterna, har vi skrivit in att deras arbete totalt sett ska vila på vetenskaplig grund, säger Lotta Edholm och hänvisar sedan till flera av de reformer som regeringen planerar, till exempel av lärarutbildningen, läroplanerna och stödsystemet till elever.

Tidigare i år gav regeringen Statskontoret ett uppdrag, som ska redovisas i mars nästa år, att göra en översyn av hur skolmyndigheterna arbetar med att sammanställa och kommunicera forskningsresultat.

Regeringens snäva tidsramar gör att forskare inte alltid hinner göra ett bra jobb, enligt Riksrevisionen.

– Nu är jag ironisk, men generellt sett skulle jag inte säga att myndighets-Sverige präglas av alltför snabba processer, säger Lotta Edholm och exemplifierar med metoderna för läsinlärning.

– Skolverket har haft uppdraget att göra sammanställningar i flera år. Men här behövs ingen ny svensk forskning. I andra länder vet man sedan länge att forskningen visar tydligt att phonics är den metod som ska användas, säger Lotta Edholm.

DN har sökt Socialdemokraterna som avböjer att kommentera.

Läs mer:

Regeringen river upp skolverkets plan för digitalisering

Vetenskapligt råd ska göra skolan mer evidensbaserad

Bakgrund.Regeringen och myndigheter brister i ansvar.

● Riksrevisionen har granskat regeringens och skolmyndigheternas ansvar för att en så stor del av undervisningen i den svenska skolan inte vilar på vetenskaplig grund .

● Granskningen visar att både regeringen och skolmyndigheterna brister i sitt ansvar.

● Det läggs ett alltför stort ansvar på lärarna att själva orientera sig och ta reda på vad forskningen visar.

● Det beror bland annat på att myndigheterna inte jobbar systematiskt och samarbetar med varandra för att stödet till lärare ska vila på vetenskaplig grund.

● Även Skolinspektionen, som ska kontrollera undervisningens kvalitet, missar att undersöka om den vilar vetenskaplig grund och ger goda kunskapsresultat.

Källor: Riksrevisionen och DN

Share.
Exit mobile version