Under en tioårsperiod vill regeringen låna 300 miljarder kronor för att rusta upp det svenska försvaret. Det beskedet gav statsminister Ulf Kristersson vid en pressträff på onsdagen.
Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg säger vid en pressträff att S vid flera tillfällen påtalat vikten av att påskynda upprustningen – och behovet av en lånefinansierad totalförsvarsfond och välkomnar att regeringen ”hörsammat deras krav”.
Men han menar att det krävs diskussioner kring vad den långsiktiga finansieringen ska innebära.
– Jag noterade att regeringen är otydlig, men det kommer bli avgörande om det inte ska tränga undan andra saker som skapar ett robust samhälle.
Det kommer att krävas prioriteringar för att betala för upprustningen – och nya intäkter, menar han.
– Annars innebär det här bara besparingar och det kommer kosta på svenska folket. Det är inte rimligt att välfärden ska betala kostnaden för den här utbyggnaden. Man måste tala skattebaser som kan hålla över tid för att vi ska klara det här.
Ida Gabrielsson (V) är glad över beskedet, men säger att investeringar också måste gå till icke-militär upprustning inom totalförsvaret – som elnät och järnväg. Hon vill framöver titta på skatter för att finansiera upprustningen.
– Man kunde ha låtit bli att ta bort skatten för de med högst inkomst. Det är inte så bra att låna pengar om man samtidigt skänker bort intäkter som staten har och kan fördela.
Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Martin Ådahl välkomnar regeringens besked och säger att det är nödvändigt att lånefinansiera upprustningen i början. Han bedömer att det behövs 100 miljarder till upprustningen även av det civila försvaret fram till 2030.
– Erfarenheterna från Ukrainas försvar visar hur avgörande det är med ett starkt civilt försvar är, inklusive infrastruktur, livsmedelsförsörjning, energi, och vi vill säkerställa att Sverige står väl rustat i en orolig omvärld.
